Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Visa innehåll för:

Primärvård

Visa innehåll för:

Obstruktiv sömnapné hos barn

Obstruktiv sömnapné hos barn

Om hälsotillståndet

Ett barn som snarkar regelbundet (mer än tre nätter i veckan) och sover oroligt kan ha en sömnrelaterad andningsstörning. Barn som har trångt i nässvalget kan få störd sömn och obstruktiva andningsuppehåll.

Definition

  • Obstruktiv sömnapné (OSA) hos barn definieras som > 1 apné per sömntimme.
  • En apné innebär två uteblivna andetag med eller utan mikrouppvaknande.

Förekomst

Sömnrelaterad andningsstörning förekommer hos 10–14 % av alla barn och kan vara kopplat till astma och reflux.

Obstruktiv sömnapné hos barn förekommer hos 1-2% och är vanligast mellan två till sex års ålder.

Orsaker

Orsaken är ofta övre luftvägsobstruktion så som förstorade tonsiller och adenoid, men OSA kan även vara ett delfenomen i annan sjukdom.

Riskfaktorer

  • Prematuritet
  • Barnfetma
  • Förekomst av allergisk rinit
  • Hereditet
  • Downs syndrom
  • Neuromuskulär sjukdom
  • Kraniofaciala missbildningar
  • Akondroplasi
  • Mukopolysackaridoser
  • Prader-Willis syndrom

Utredning

Symtom

Symtom nattetid

  • Snarkning eller (o)ljud vid sömn, hos spädbarn snarare ett snörvlande ljud
  • Andningsuppehåll
  • Orolig sömn
  • Sängvätning hos barn som varit torrt
  • Nattsvettning

Symtom dagtid

  • Ihållande nästäppa, nasalt tal
  • Munandning, hörbar andning, dregling, sniffbeteende
  • Dålig aptit
  • Dagtrötthet – sover middag mer än jämnåriga
  • Överaktivitet – lika vanligt som dagtrötthet
  • Koncentrationssvårigheter

Anamnes

  • Avplanad tillväxt (störd insöndring av tillväxthormon)
  • Recidiverande öroninfektioner eller andra övre luftvägsinfektioner
  • Allergi
  • Riskfaktorer

Status

  • Allmäntillstånd – vikt, längd, tillväxtkurva, trattbröst
  • Främre rinoskopi – polyper
  • Mun och svalg – förstorade tonsiller, adenoid 
  • Hjärta och lungor – cor pulmonale kan utvecklas vid OSA hos små barn

Handläggning vid utredning

Hos i övrigt friska barn räcker oftast anamnes och status för diagnos.

Hos barn med annan allvarlig sjukdom kan symtombilden vara svårtolkad på grund av övrig problematik.

Ställningstagande till nattlig andningsregistrering tas inom specialiserad vård. Be gärna föräldrarna filma barnet under sömn, både ansikte och bröstkorgens rörelser, inför eventuell remiss till specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

  • Central sömnapné – orsakas av periodvis avsaknad av andningssignaler från hjärnan under sömn, nedsatt lungfunktion eller gastroesofagal reflux
  • Laryngomalaci – trängsel i ingången till luftstrupen på grund av missbildade slemhinnor och/eller brosk, upptäcks ofta då barnet är några veckor gammalt

Behandling

Handläggning vid behandling

Lindrig OSA kan försvinna med tiden. Behandling kan ändå behövas eftersom konsekvenserna av obehandlad OSA är flera.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Nasala steroider kan övervägas i väntan på utredning eller kirurgisk behandling.

Kirurgisk behandling

Kirurgisk behandling är den vanligaste åtgärden vid OSA hos barn eftersom orsaken i de allra flesta fall är förstorade tonsiller och adenoid.

Uppföljning

Kirurgi har god effekt hos cirka 75 procent, ofta sämre resultat vid riskfaktorer. Föräldrarna bör vara informerade om att söka på nytt om barnet inte blivit bra efter operation.

Komplikationer

Utan behandling ger även mild OSA komplikationer i form av kroniskt dålig sömnkvalitet med påverkan både på psykisk och fysisk utveckling.

Vid obehandlad OSA riskerar barnet att utveckla missbildningar som Long Face Syndrome med:

  • felställningar i bettet – högt gomvalv, korsbett
  • trattbröst
  • allvarliga kardiovaskulära komplikationer – förhöjt blodtryck, pulmonell hypertension, cor pulmonale, dödsfall.

Hos barn med annan allvarlig sjukdom eller syndrom kan snarkning och sömnapné komma i skymundan i övrig problematik. Det är dock viktigt att uppmärksamma symtom som snarkning som kan tyckas vara en bagatell men där en obehandlad OSA kan försämra barnets situation.

Patientmedverkan och kommunikation

Om innehållet

Nationellt innehåll