Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Mässling
Mässling
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning
Akutmottagningen
Infektion
- bedömning, utredning och behandling av vuxna
Barnmedicin
- bedömning, utredning och behandling av barn
Remissrutiner
Remissindikation
- Misstänkt fall – kontakt med aktuell bakjour (barn/infektion) för hänvisning till isoleringsrum och vidare omhändertagande.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Mässling (morbilli) ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982 (2 doser) och är därför sällsynt i Sverige. De som är födda 1971 till 1981 kan ha fått en dos vaccin.
I länder med låg vaccinationstäckning är det en vanlig sjukdom med hög dödlighet hos spädbarn och små barn. Trots att det finns vaccin dör uppemot 100 000 barn/år globalt och antalet fall av mässling i Europa och övriga världen har ökat de senaste åren.
Orsaker
Mässling är en luftburen och mycket smittsam sjukdom orsakad av paramyxovirus. Viruset smittar från cirka 4 dygn före utslagen till ungefär 4–5 dygn efter att utslagen kommit. Inkubationstiden är 7–18 dygn, oftast runt 10 dygn.
Utredning
Symtom
Symtom som kan förekomma:
- akut insjuknande med hög feber
- torrhosta
- irritation i ögonen, ljuskänslighet
- utslag som ofta kommer efter 3–5 dygn, först i ansikte och sen på kroppen.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- utlandsvistelse
- vaccinationsstatus
- kända fall eller riskindivider (ovaccinerade, immunsupprimerade, gravida) i omgivningen.
Status
Ta status enligt följande:
- allmäntillstånd
- mun och svalg – Kopliks fläckar, som är små vita fläckar på rodnad bas i munslemhinnan, kommer efter 1–3 dygn
- hud – storfläckigt och sammanflytande utslag, ofta med små knottror. Först ljusrött som senare mörknar och flyter ihop, mot slutet brunaktigt och fjällande
- ögon – lätt rodnad konjunktiva.
Handläggning vid utredning
Diagnosen kan ställas kliniskt, men misstänkta fall ska verifieras med provtagning då sjukdomen är ovanlig i Sverige idag. Kontakta specialiserad vård eller smittskydd.
Differentialdiagnoser
Här följer exempel på differentialdiagnoser:
- viroser – exempelvis röda hund, parvovirus
- Kawasakis syndrom
- scharlakansfeber
- läkemedelsreaktion.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Botande behandling saknas.
- Symtomlindring med analgetika kan behövas.
- Antibiotikabehandling bör övervägas vid sekundärinfektion.
- SmiNet-anmälan ska göras, mässling är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom.
Ovaccinerade i omgivningen bör erbjudas vaccination.
Förebyggande åtgärder
MPR-vaccin
- MPR-vaccin (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) ingår i allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ger ett bra skydd.
- Vaccinet består av ett levande försvagat virus.
- Graviditet ska undvikas en månad efter vaccination.
Riskindivider
Personer som inte är vaccinerade har en påtaglig risk att smittas vid exponering av virus. Följande kategorier bör särskilt uppmärksammas:
- barn under 18 månader som inte hunnit få sin första vaccinationsdos
- personer födda på 60- och 70 talen som inte blivit vaccinerade och inte haft en mässlingsinfektion (personer födda före 1960 har nästan alltid haft mässlingen som barn)
- personer som avstått vaccination
- utlandsfödda personer som inte haft sjukdomen eller blivit vaccinerade (nyanlända under 18 år erbjuds vaccination i Sverige)
- personer med immunsuppression (exempelvis cancerbehandling eller efter stamcellsbyte, vaccineras ofta efter avslutad behandling).
Rekommendation för riskindivider
Vid risk för smitta eller inför utlandsresa (även inom Europa) gäller följande rekommendationer (efter individuell riskavvägning):
- barn under 6 månader – vaccineras inte. Barnet bedöms ha visst skydd av maternella antikroppar och vaccinet bedöms även ha sämre effekt vid lägre ålder
- barn 6–12 månader – bör erbjudas vaccin från 9 månaders ålder, men på speciell indikation (som resa till riskområde) kan vaccination ges redan från 6 månaders ålder (läkarordination, off label vid 6–8 månaders ålder). Dosen räknas som reseprofylax och bedöms inte ge långvarigt skydd, barnet ska därför få ordinarie vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet
- barn 12–18 månader – bör erbjudas vaccin (sjuksköterskeordination), dosen räknas som tidigarelagd dos 1 enligt vaccinationsprogrammet och barnet ska få dos 2 sedvanligt i skolåldern
- ovaccinerad vuxen – bör erbjudas 2 doser med helst 1 år (minst 4 veckor) mellan doserna
- vuxen som tidigare fått dos 1 – bör få ytterligare en dos.
Postexpositionsprofylax
- Vaccin – kan ge visst skydd mot klinisk sjukdom om det ges inom 72 timmar efter exponering
- Gammaglobulin – skyddande antikroppar, kan ges till spädbarn, gravid kvinna eller immunsupprimerad person som utsatts för smitta.
Komplikationer
Komplikationer förekommer hos 20 % av alla som insjuknar i mässling:
- viruspneumoni – direkt orsakad av mässlingsviruset
- bakteriell pneumoni – till följd av sekundärinfektion i slemhinnorna
- bakteriell övre luftvägsinfektion – otit, sinuit (sekundärinfektion i slemhinnorna)
- encefalit – ovanligt men allvarligt, kan ge dövhet, kvarstående hjärnskada eller dödsfall
- dödsfall – av alla mässlingsfall avlider 1–2/1000 individer till följd av sjukdomen.
Immunförsvaret är försvagat under flera månader efter mässlingsinfektion, vilket ger ökad risk för andra infektioner.
Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) är en mycket sällsynt hjärninflammation som kan uppkomma flera år efter insjuknandet och som alltid har dödlig utgång.