Kunskapsstödet riktar sig till personal och ledningsansvariga inom vårdkedjan mödrahälsovård, förlossningsvård, eftervård, neonatalvård, anestesi, operation samt intensivvård. Kunskapsstödet avser att ge vägledning för implementering och utveckling av arbetssätt kring initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård.

Kunskapsstödet gäller alla nyfödda barn och deras mödrar under första timmarna efter födseln och efterföljande tid då båda vårdas på sjukhus. Initial obruten hud-mot-hudkontakt direkt från födseln rekommenderas utifrån nuvarande evidens nyfödda barn från graviditetsvecka 28+0.

Kunskapsstödet utgörs av tre dokument:

1. Kunskapsstöd för initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård

2. Grund för rekommendation

3. Konsekvensbeskrivning.

För beskrivning av aktuellt kunskapsläge, referenser, samt effekter av initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård, se Grund för rekommendation.

Familjer finns i olika konstellationer och föräldraskap kan se olika ut. I vårdsituationen behöver ett inkluderande språkbruk användas utifrån personens uttryck och önskemål. I detta kunskapsstöd med bilagor har mor och moder valts för att benämna den födande föräldern och den som fött, även om alla inte identifierar sig som kvinna, mamma eller mor. För mer information se Grund för rekommendation.

Initial obruten hud-mot-hudkontakt innebär att barnet ligger naket direkt mot moderns nakna hud åtminstone under de första två timmarna efter födseln för att ostört stimuleras i sina instinktiva nyföddhetsbeteenden. När hud-mot-hudkontakt med modern ej är möjlig kan den andre föräldern, eller av förälder utsedd person, vårda barnet i hud-mot-hudkontakt.

Samvård är en vårdform som innebär att två patienter får sin vård tillsammans. Den nyblivna modern och det nyfödda barnet får sin vård på samma vårdenhet och i nära fysisk anslutning till varandra. Detta gäller även då mor, barn eller båda har behov av specialiserad vård. När antingen mor eller barn skrivs ut övergår vården till en annan vårdform.

Hälso-och sjukvårdspersonal har ett ansvar att tillsammans med familjen planera för och underlätta initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård. Kommunikation och information sker utifrån individuella förutsättningar och behov. Dialog med föräldrar om tidigare erfarenheter, behov, förväntningar, fysiska och psykiska resurser samt sociala nätverk är en förutsättning för att ge familjen individualiserat stöd och möjlighet till delaktighet och informerat samtycke. Personlig integritet ska beaktas, vilket är särskilt viktigt när patienter fysiskt exponeras. 

Vård av mor och barn tillsammans i initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård kan ses som en del av ett personcentrerat förhållningssätt. Inom neonatalvård ses detta som del av begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård.

Alla blivande föräldrar bör under graviditeten få kunskap om fördelar och hälsovinster med initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård. Föräldrar bör informeras om att nyfödda behöver närhet till en förälder eller av förälder utsedd person oavsett moderns eller barnets tillstånd efter födseln.

Språk- och kommunikationssvårigheter hanteras individuellt, till exempel med användande av tolk genom hela vårdförloppet. Muntlig information bör kompletteras med visuellt och/eller skriftligt material på olika språk. Information behöver upprepas och förmedlas via mödrahälsovården, förlossningsvården, eftervården, neonatalvården, föräldragrupper, 1177 samt regionala webbsidor.

Under sjukhusvistelsen bör fortsatt stort fokus ligga på kommunikation och stöd till de nyblivna föräldrarna. Om familjer blir separerade kan digitala lösningar underlätta kommunikation inom familjen samt mellan föräldrar och vårdpersonal.

Målbilden för all personal involverade i vården före, under och efter förlossning bör vara att alla nyblivna mödrar och deras nyfödda barn vårdas tillsammans oavsett vårdbehov.

Före, under och efter förlossningen bör följande frågor besvaras:

• Hur kan initial obruten hud-mot-hudkontakt för mor och barn möjliggöras?
• Om motiverat avbrott i hud-mot-hudkontakt med mor sker, kan barnet vårdas hud-mot-hud hos den andre föräldern eller hos annan av förälder utsedd person?
• Om annan vårdplats än hud-mot-hud bedöms nödvändig, när och hur sker nytt ställningstagande till vård i hud-mot-hudkontakt?
• Hur och var kan mor och barn samvårdas?
• Om det inte går att samvårda initialt, vad är hindret och när sker nytt ställningstagande?

Hud-mot-hudkontakt bör initieras så snart som möjligt efter födelsen. För att optimera den fysiologiska omställningen efter födseln och stödja amningsstart bör den initiala hud-mot-hudkontakten prioriteras hos modern. Om detta inte är möjligt bör hud-mot-hudkontakt initieras med den andra föräldern, eller med av förälder utsedd person. Vid flerbörd placeras barnen om möjligt tillsammans hos modern. Rutinvård av mor och barn skjuts upp och medicinskt motiverad vård, omvårdnad och förflyttningar sker i möjligaste mån och efter individuella bedömningar i hud-mot-hudkontakt.

För att bevara initial obruten hud-mot-hudkontakt oavsett förlossningssätt följs nedanstående steg:

1. Förbered föräldrarna och informera om initial obruten hud-mot-hudkontakt och praktiskt tillvägagångssätt för detta. Var lyhörd för föräldrars individuella behov.
2. Förbered med adekvat utrustning samt material för vård och omvårdnad vid platsen för födseln. Anpassa rumstemperaturen och säkerställ tillgång till varma textilier. Vid kejsarsnitt placera om möjligt infarter, mätare för syresättning, elektroder och blodtrycksmanschett så att moderns bröst och en arm är fri. Förebygg smärta, illamående och blodtrycksfall så att modern kan vara bekväm i hud-mot-hudkontakt med barnet på bröstet.
3. Vid födseln placeras barnet omedelbart i hud-mot-hudkontakt på moderns mage/bröst och barnets tonus och andning bedöms enligt rutin. Torka av barnet och se även till att mors hud är torr. Positionera barnet i upprätt läge på mage med huvudet åt sidan för säkrad luftväg. Vid kejsarsnitt läggs barnet på tvären över moderns bröst och om möjligt i lätt upphöjt läge med huvud och överkropp.
4. Undvik att barnet blir nerkylt genom att snarast täcka barnet med torra textilier med ansiktet fritt. För underburna och lågviktiga barn samt vid låg rumstemperatur används varma textilier som byts kontinuerligt och vid behov används även mössa.
5. Avnavling bör ske utan att störa hud-mot-hudkontakt. Till exempel kan en längre navelstump klippas initialt för att inte bryta hudkontakten.
6. Hjälp modern till en bekväm halvsittande position. Stöd med kuddar och vid behov sänggrind så att modern kan se barnet och för att minska risken att barnet glider. Vid kejsarsnitt behövs kontinuerlig övervakning av den födande föräldern och barnet gällande välbefinnande, position, värme och säkerhet så länge föräldern är placerad på operationsbordet.
7. Stötta föräldrar i att ha fokus på barnet och i att vara uppmärksamma på dess instinktiva nyföddhetsbeteenden. Uppmuntra hud-mot-hudkontakt minst tills barnet ammat första gången och/eller somnat. Om barnet inte sugit, uppmuntra till tidig bröstmjölkstimulering och handurmjölkning för att mjölkproduktionen ska komma i gång. Kolostrum ges direkt i barnets mun.
8. Övervaka barnets positionering och säkerställ bibehållen fri luftväg och informera föräldrarna om vikten av detta. För lågviktiga, tidigt födda, och sköra barn rekommenderas bärhjälpmedel som säkrar detta. Var extra observant på om barn eller mor är påverkade efter förlossningen och lämna inte mor och barn ensamma under denna period. Detta för att undvika plötslig spädbarnskollaps.
9. Avvakta med rutinvård av barnet såsom mätning och vägning till åtminstone efter de första två timmarna av obruten hud-mot-hudkontakt. Genomför i möjligaste mån motiverade medicinska kontroller och behandlingar som andningsstöd, K-vitaminprofylax, förflyttningar, provtagningar, sondsättning och tillmatning i hud-mot-hudkontakt med fortsatt god temperaturkontroll. Många kontroller och behandlingar av modern kan med eller utan anpassningar utföras med barnet i hud-mot-hudkontakt. Även vid blödningskontrollerande åtgärder på modern kan hud-mot-hudkontakt bibehållas. Hud-mot-hudkontakt rekommenderas fortsättningsvis även efter de första timmarna.
10. Vårdåtgärder som under de första timmarna innebär avbrott från hud-mot-hudkontakt bör motiveras genom att nyttan av den procedur som innebär avbrott överträffar nyttan av obruten hud-mot-hudkontakt.
11. Omfattande vårdbehov hos mor eller barn kan innebära att initial obruten hud-mot-hudkontakt inte är möjlig. I dessa fall är fysisk närhet dem emellan under det tidiga omhändertagandet och fortsättningsvis önskvärt.

Samvårdens utformning och omfattning anpassas efter vårdbehov hos mor och barn och lokala förutsättningar. Samvård av mor och barn kan ske på alla avdelningar där nyfödda barn och nyblivna mödrar vårdas och platsen för samvård är inte statisk. I de fall där vårdinsatser behövs för mor eller barn planeras samvård på den vårdenhet som ansvarar för patienten med det mest komplexa vårdbehovet.

Generella rekommendationer för samvård, enligt följande steg:

1. Förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter. Upprepa avstämningar avseende hälsotillstånd och vårdbehov hos både mor och barn. Om olika behov ställs mot varandra, använd verksamhetsöverskridande dialog för att hitta gemensamma lösningar.
2. Optimera en vårdmiljö för både mor och barn som tillgodoser personlig integritet, närhet och möjlighet till vila tillsammans. Detta kan uppnås genom exempelvis vuxensäng vid barnets vårdplats, bärhjälpmedel, avskärmningar, dygnsanpassad belysning och anpassad ljudnivå. Tillgodose tillgång till måltider, hygienartiklar, toalett och dusch för föräldrar.
3. Säkerställ att akututrustning, läkemedel och larmrutiner för både mor och barn är tillgängliga och kända.
4. Se till att mor och barn är väl åtkomliga för vårdpersonal och att de snabbt kan förflyttas vid behov.
5. Post-operativ vård och övervakning kan ske på förlossnings- eller neonatalavdelning under förutsättning att överenskomna, lokala riktlinjer finns.
6. Förflyttningar inom sjukhuset sker utan separation och i möjligaste mån i bibehållen hud-mot-hudkontakt med ändamålsenlig utrustning.
7. Sedvanliga kontroller, övervakning, provtagning, läkemedelsbehandlingar, amningsstöd med mera utförs där mor och barn samvårdas.
8. Dagliga ronder bör ske för mor respektive barn på den enhet där de samvårdas.
9. Hjälpmedel som underlättar säker vård i hud-mot-hudkontakt bör erbjudas, till exempel bärtub eller bärsjal. Hud-mot-hudkontakt rekommenderas fortsättningsvis under vårdtiden i så stor utsträckning som är möjlig.
10. När föräldrar och barn sover oövervakade ska barnet ha en egen sovplats för att minska risken för plötslig spädbarnskollaps.
11. Vid utskrivning av mor eller barn: säkerställ att kontroller, uppföljningar och planering är tydlig och kommunicerad till familjen.
12. Vid palliativ vård eller vård i livets slutskede av mor eller barn erbjud avskildhet med kontinuerligt stöd. Möjliggör hud-mot-hudkontakt för lindring av stress och smärta.

Samvård av mor och barn underlättas av att den andre föräldern eller annan av förälder utsedd person också kan vistas med barnet på sjukhuset. Information om föräldraförsäkringssystemet och tidigt utfärdande av intyg för sjukskrivning och vård av sjukt barn kan underlätta för familjen, oberoende av var mor och barn vårdas.

Kunskapsstödet riktar sig till personal och ledningsansvariga inom vårdkedjan mödrahälsovård, förlossningsvård, eftervård, neonatalvård, anestesi, operation samt intensivvård och inkluderar de två patientgrupperna mor och barn. Kvalitetsuppföljningen bör omfatta samtliga verksamhets- och patientperspektiv.