Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom
Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom
Omfattning av kunskapsstödet
Vårdförloppet inleds vid misstanke om kognitiv svikt orsakad av demenssjukdom och avslutas vid bekräftad diagnos, alternativt då misstanke inte kvarstår.
En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.
Om utredningen leder fram till diagnosen lindrig kognitiv funktionsnedsättning (eng. Mild Cognitiv Impairment - MCI) följs personen upp över tid tills dess att demenssjukdom bekräftats eller avfärdats.
Det saknas idag botemedel mot förekommande demenssjukdomar. Forskning och utveckling går fort kring diagnostik och behandling gällande i första hand Alzheimers sjukdom men även övriga kognitiva sjukdomar.
Med nya utrednings- och behandlingsmöjligheter kan efterfrågan på utredning komma att öka. Resultat av forskning kan också komma att innebära förändringar i handläggning.
De aktiva och fortlöpande åtgärder som med nödvändighet följer på en fastställd diagnos omfattas inte av detta vårdförlopp, utan beskrivs i sin helhet i Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp.
Vårdnivå och samverkan
Samverkan mellan primärvård och specialiserad vård är av största betydelse för att säkerställa god diagnostik samt efter diagnos när insatsförloppet tar vid.
Den första bedömningen görs ofta inom primärvården, med en basal kognitiv utredning. Efter denna kan en diagnos oftast bekräftas eller avfärdas. Vid lindriga symtom kan förnyad utredning ske på basal nivå efter en tid, tidsintervallet anpassas efter behov och i samråd med personen.
Om en lindrig kognitiv funktionsnedsättning ses hos en person med förväntad hög funktionsnivå samtidigt som en hög misstanke om primärdegenerativ sjukdom föreligger bör utvidgade utredningsinsatser på specialistenhet för utredning av kognitiva sjukdomar ske.
Yngre personer med misstänkt demenssjukdom utreds vanligtvis med utvidgad demensutredning.
Relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för flera primärdegenerativa sjukdomar som leder till en kognitiv svikt när hjärnceller atrofierar. För att en kognitiv nedsättning ska klassificeras som en demenssjukdom ska personen ha symtom som hindrar i vardagen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens och står för 60-70 procent av fallen.
(1)
Vaskulär demens, som orsakas av ett minskat blodflöde till hjärnan, står för 10-20 procent av fallen. Lewy body-demens och frontotemporal demens står för 5-15 procent respektive 2-5 procent av fallen. Det är värt att notera att många, särskilt äldre, kan ha blandad demens, som är en kombination av två eller flera typer av demens.
Vid lindrig kognitiv funktionsnedsättning (MCI) är graden av påverkan i vardagen samt graden av nedsättning i de kognitiva domänerna lägre än vid demenssjukdom.
Förekomst
Uppskattningsvis lever 130 000–150 000 personer med en demenssjukdom i Sverige. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer och ungefär lika många avlider.
(2)
Prevalensen av demenssjukdom bland äldre förefaller ha sjunkit över tid. Antalet personer som lever med en demenssjukdom förväntas ändå att öka, eftersom en växande andel av befolkningen uppnår en allt högre ålder.
(2)(3)(4)(5)(6)
Andelen personer som får diagnosen MCI ökar i Sverige sannolikt till följd av en utveckling mot tidigare diagnostik. Cirka 30 procent av de personer som får diagnosen insjuknar i en demenssjukdom inom ett år.
(5)
Orsaker
Kognitiv svikt kan orsakas av många olika tillstånd och sjukdomar. Exempelvis kan Alzheimers sjukdom, cerebrovaskulära sjukdomar, Lewykroppssjukdom, pannlobsdemens, traumatisk hjärnskada, infektioner och skadligt bruk av alkohol vara orsaker till kognitiv svikt.
(3)
Det är av största vikt att utesluta behandlingsbara differentialdiagnoser av vilka några vanliga listas här:
- Tillfällig konfusion, vanligt förekommande hos äldre i samband med andra sjukdomar såsom infektioner, trauma eller förflyttning till nya miljöer, exempelvis en sjukhusavdelning.
- Skadligt bruk eller beroende av alkohol eller droger, metabola tillstånd såsom hyperglykemi, hypotyreos, lever- och njursvikt.
- Wernicke-Korsakoff syndrom vid till exempel undernäring eller skadligt bruk av alkohol är ett potentiellt allvarligt tillstånd.
- Normaltryckshydrocephalus (NPH) är ett vanligt och behandlingsbart tillstånd bland äldre med en prevalens på cirka 2-3 procent av befolkningen över 65 år. NPH kännetecknas av en initialt isolerad närminnesstörning, gång- och balanssvårigheter samt blåsrubbning. Utan behandling kan NPH leda till en uttalad funktionsnedsättning med kognitiv svikt, behov av gånghjälpmedel och trängningsinkontinens. Tecken på NPH ses vid avbildning av hjärnan med till exempel CT.
- Infektion eller inflammation i hjärnan, kräver utredning med bland annat lumbalpunktion.
- Hjärntumör (primär eller metastas)
- Kroniskt subduralhematom
- Depression och utmattningstillstånd
(7)
Riskfaktorer
Hög ålder är den enskilt viktigaste riskfaktorn för demenssjukdom, men även vaskulära sjukdomar och metabola riskfaktorer, tidigare skalltrauma eller strålbehandling mot skallen samt hörselnedsättning kan ge en progredierande kognitiv svikt.
(6)
Diagnoskriterier
Enligt ICD-10 föreligger demenssjukdom när en person har en nedsättning i flera kognitiva funktioner och/eller förändrad emotionell kontroll alternativt förändrat socialt beteende. Symtomen ska ha funnits under minst sex månader, inte bero på annan psykisk ohälsa och vara av sådan svårighetsgrad att de inverkar på personens vardagliga liv.
En lindrig kognitiv funktionsnedsättning karaktäriseras av försämrade minnesfunktioner, inlärningssvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Det finns ofta en känsla av uttalad psykisk uttröttbarhet, och nyinlärning upplevs subjektivt som svår. Objektivt föreligger hållpunkter för kognitiv störning, men inga av dessa symtom är så uttalade att demensdiagnos kan sättas.
Samsjuklighet
Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i befolkningen och förekommer också hos personer som har kognitiv svikt. Symtomen från båda sjukdomsgrupperna ska då behandlas. Kognitiv påverkan är vanligt i samband med utmattningstillstånd och depression.
Även långvarig psykisk sjukdom, till exempel schizofreni eller bipolär sjukdom kan debutera sent och medföra kognitiv svikt med tiden. Faktorer som kan tyda på psykisk sjukdom är exempelvis förekomst av hörselhallucinationer, tidigare psykiska symtom av lättare grad än de aktuella, och hereditet för psykisk sjukdom.
Den ökade livslängden hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan medföra utveckling av demenssjukdom också hos denna patientgrupp.
Sjukdomsförlopp
Vid demenssjukdom ses efter hand en påtaglig kognitiv nedsättning som ger konsekvenser i vardag och arbete. Ofta ses exempelvis bristande sjukdomsinsikt, svårigheter att orientera sig, förändrad personlighet, minskad empati, ökad eller minskad aktivitetsnivå eller tvångsmässigt upprepande av aktivitet.
Symtomen kommer ofta smygande och försämring sker gradvis. Vid exempelvis Alzheimers sjukdom, sker också en inlagring av skadliga proteiner i hjärnan.
Komplikationer
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) drabbar ca 90 % av alla med en demenssjukdom någon gång. Exempel på symtom kan vara nedstämdhet, oro, aggressivitet, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. BPSD orsakar ett stort lidande framförallt för personen med sjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal.
(8)
Förekomst av BPSD innebär en minskad livskvalité och för att nå framgång i behandlingen, krävs det förutom ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSD-registret kan vara ett stöd i denna process.
Ingång och utgång
Ingång i vårdförloppet
Ingång i vårdförloppet sker då sjukvården får kontakt med en person där misstanke om att kognitiv svikt till följd av demenssjukdom föreligger, oavsett på vilket sätt kontakten tas. Misstanke om sådan kognitiv svikt föreligger om annan orsak till den kognitiva svikten inte är känd sedan tidigare och den kognitiva svikten kan antas ha funnits sedan minst sex månader.
Symtom som har funnits minst sex månader som kan föranleda misstanke om kognitiv svikt till följd av demenssjukdom, enskilt eller tillsammans, är exempelvis
- försämrade uppmärksamhetsfunktioner
- försämrade visuospatiala funktioner
- försämrade verbala funktioner
- försämrade inlärnings- och minnesfunktioner
- försämrade exekutiva funktioner som att initiera, planera och utföra en handling
- försämrad social kognition.
För detaljerad beskrivning av symtomen, se bilaga A.
Ingång i vårdförloppet ska inte ske om
- Personen bedöms ha kognitiv svikt orsakad av akut sjukdom, annan kronisk sjukdom eller annat tillstånd än demenssjukdom
- Personen eller anhörig i samråd med läkare är överens om att utredning inte tillför nytta eller ytterligare livskvalitet, ett exempel kan vara i livets slutskede
- Personen avböjer utredning. Situationer där en person med kognitiv svikt saknar insikt och därför avböjer utredning kan i praktiken ofta vara svår att hantera. Då kan anpassad utredning ske utanför aktuellt vårdförlopp, se bilaga H. Stöd vid situationer då personen själv ej initierat utredning för råd.
Utgång ur vårdförloppet
Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:
- Diagnosen lindrig kognitiv störning (MCI) misstänks. Personen och eventuell närstående har erhållit muntlig och skriftlig information. Vårdgivaren har säkerställt att fortsatt uppföljning är inplanerad i samråd med personen och eventuell närstående.
- Diagnosen kognitiv svikt vid demenssjukdom har verifierats och fastställs. Personen och eventuell anhörig eller närstående har erhållit muntlig och skriftlig information med åtgärder i enlighet med åtgärdstabellen. Vårdgivaren har säkerställt att fortsatt uppföljning och kontakt sker i enlighet med Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom. Se länk nedan.
- Diagnoserna kognitiv svikt vid demenssjukdom eller lindrig kognitiv funktionsnedsättning kan inte bekräftas och personen och eventuell anhörig eller närstående har fått information om detta i enlighet med åtgärd (L). Om misstanke om annan somatisk eller psykiatrisk sjukdom har väckts sker utredning för detta utanför vårdförloppet.
Flödesschema för vårdförloppet
Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.
Vårdförloppets åtgärder
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.
Patientmedverkan och kommunikation
Personcentrering och patientkontrakt
Personcentrering är beaktad i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.
Det är viktigt att personen och dennes anhöriga eller närstående vet var de kan vända sig vid ökade besvär, såväl fysiska, kognitiva som sociala. Patientkontraktet ska innehålla information om fortsatt vård, planerad uppföljning och aktuella kontaktuppgifter.
Informationen ska vara anpassad utifrån personens förutsättningar, erfarenheter och önskemål om fortsatta åtgärder och möjliga behandlingar. Information och delaktighet av anhöriga eller närstående är viktig. Personen och vårdgivaren utvärderar och reviderar tillsammans planen för den fortsatta vården fortlöpande under förloppet.
(14)
En intellektuell funktionsnedsättning kan medföra svårigheter vid utredning och kan kräva anpassningar av utredningsförloppet, vilket i de flesta fall kräver att utredningen genomförs på en specialiserad enhet. Stödverktyget Tidiga tecken, är ett sätt att arbeta med identifiering av ev. demensutveckling.
Medverkan vid utredning och behandling
Vårdförlopp kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom bygger på att personen är delaktig och önskar utredning. Förutsättningarna för att vara delaktig och planera den framtida vården och omsorgen är bättre ju tidigare i sjukdomsförloppet en diagnos ställs.
(2)
Personer som inkluderas i detta vårdförlopp kan samtidigt uppfylla inklusionskriterier för andra vårdförlopp. Det är då av största vikt att en sammantagen bedömning görs och att utredning sker på ett personcentrerat och sammanhållet sätt.
Den kognitiva svikten kan i sig medföra svårigheter till delaktighet. Det är ändå viktigt att utreda orsaken till kognitiv svikt eftersom behandlingsbara orsaker då kan uteslutas och riktade stödinsatser kan aktiveras.
Om bedömningen är att patienten inte uppfyller kriterierna för ingång i vårdförloppet behöver det inte innebära att utredning avstås.
Stöd och information för patient och närstående
Om personen har svårt att kommunicera på grund av kognitiva orsaker bör samtalsstödjande kommunikationstekniker användas. Exempel på kommunikationstekniker:
- Ha ögonkontakt
- Tala i lugnt tempo
- Ge tid
- Ställa enkla ja- och nej-frågor
- Förtydliga budskap genom att skriva nyckelord
- Använda bilder som stöd
Mer stöd finns på Kunskapsguiden:
Information finns även på 1177:
Utmaningar och mål
Patientens utmaningar
Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:
- Utredning påbörjas sent
- Bristande samordning mellan olika delar av undersökningar och utredningar
- Beskedet om diagnosen kan upplevas som en chock
- Svårt att veta vart och vem man kan vända sig för att få stöd och hjälp.
Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter
Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med kognitiv svikt.
- I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser
- I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder
- I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder
- I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Vårdförloppets mål
Det övergripande målet är att fler personer med kognitiv svikt till följd av misstänkt demenssjukdom ska genomgå utredning och att sådan utredning ska starta i tidigt skede.
Vidare är målsättningarna att
- korta utredningstiderna
- skapa bättre förutsättningar för att patientgruppen uppmärksammas, utreds och behandlas inom primärvård och specialiserad vård
- ge mer stöd till person, anhörig eller närstående
- minska praxisskillnader vid utvidgade kognitiva utredningar
- skapa bättre förutsättningar för jämlik och adekvat läkemedelsbehandling
- I ökad utsträckning koppla samman vård och omsorg för en personcentrerad och sammanhållen vård.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.
Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".
Processmått
För basala utredningar:
- Antal dagar från start av utredning till första diagnos av demenssjukdom eller lindrig kognitiv störning
- Andelen personer med nydiagnostiserad demenssjukdom eller nydiagnostiserad lindrig kognitiv störning som genomgått en fullständig basal kognitiv utredning
- Andelen personer med diagnostiserad demenssjukdom eller lindrig kognitiv störning som fått en strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning som del av demensutredningen
- Andelen personer med nydiagnostiserad Alzheimers sjukdom som förskrivs demensläkemedel i primärvård inom 60 dagar från diagnos
För utvidgade utredningar:
- Tid från remiss till specialiserad vård för utvidgad utredning till första diagnos för demenssjukdom eller lindrig kognitiv störning
- Andelen personer med nydiagnostiserad Alzheimers sjukdom som förskrivs demensläkemedel i specialiserad vård inom 60 dagar från diagnos
- Andelen personer med nydiagnostiserad demenssjukdom eller nydiagnostiserad lindrig kognitiv störning där anhörigstöd erbjudits
- Andelen personer med nydiagnostiserad demenssjukdom eller nydiagnostiserad lindrig kognitiv störning där patientstöd erbjudits
Kvalitetsregister
Nedanstående kvalitetsregister kan vara relevanta att registrera i under någon del av vårdförloppet (se även åtgärdsbeskrivningen) oavsett om de används för uppföljning av vårdförloppets indikatorer eller inte.
Sammanfattning av vårdförloppet
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom inleds vid misstanke om kognitiv svikt orsakad av demenssjukdom och avslutas vid bekräftad diagnos, eller när misstanke om demenssjukdom inte kvarstår. I de fall en lindrig kognitiv funktionsnedsättning istället bedöms föreligga beskrivs hur uppföljning ska ske.
Vårdförloppet beskriver vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning dessa ska ske.
När en person misstänks ha kognitiv svikt orsakad av demenssjukdom, genomförs först en basal utredning för att skilja primär demenssjukdom från andra tillstånd som kräver annan behandling. Vid oklarhet efter den basala utredningen kan en utvidgad utredning genomföras på en specialistenhet.
Det övergripande målet med vårdförloppet är att fler personer med kognitiv svikt som misstänks vara orsakad av demenssjukdom ska genomgå utredning och att sådan utredning ska starta i ett tidigt skede.
För att följa upp vårdförloppet används främst befintliga indikatorer från Socialstyrelsen, kvalitetsregistret Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och Primärvårdskvalitet.
Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Om vårdförlopp
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.
Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.
I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.
Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.
Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.
Om personcentrering
Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.
Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.
Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.
Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.
Om kvalitetsuppföljning
Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.
Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete.
För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.
Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.
Relaterad information
Detta vårdförlopp bygger till stor del på Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2017) samt utvärderingen av vård och omsorg vid demenssjukdom. Det är viktigt att detta vårdförlopp, då en person har fått en demensdiagnos, följs av det standardiserade insatsförloppet framtaget av Socialstyrelsen år 2019.
Kompletterande underlag
Konsekvensbeskrivning
Arbetsgruppens medlemmar
Bilagor
(1) World Health Organization.(2017). Dementia: Fact sheet. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia. Assessed the 3 Apr, 2023
(2) Socialstyrelsen. Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen; 2017.
(3) Prince M, Bryce R, Albanese E, Wimo A, Ribeiro W, Ferri CP. The global prevalence of dementia: A systematic review and metaanalysis. Alzheimer's & Dementia. 2013;9(1):63-75.e2.
(4) Skoog I, Börjesson-Hanson A, Kern S, Johansson L, Falk H, Sigström R, et al. Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined 22 years apart: the influence of education and stroke. Sci Rep. 2017;7(1):6136-.
(5) Wu Y-T, Beiser AS, Breteler MMB, Fratiglioni L, Helmer C, Hendrie HC, et al. The changing prevalence and incidence of dementia over time — current evidence. Nature Reviews Neurology. 2017;13(6):327-39.
(6) Livingston G, Huntley J, Sommerlad A, Ames D, Ballard C, Banerjee S, et al. Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission. The Lancet. 2020;396(10248):413-46.
(7) Andersson J, Rosell M, Kockum K, Lilja-Lund O, Söderström L, Laurell K. Prevalence of idiopathic normal pressure hydrocephalus: A prospective, population-based study. PLoS One. 2019;14(5):e0217705.
(8) Finkel, S. (2000). Introduction to behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). International Journal of Geriatric Psychiatry, 15(Suppl,1), S2–S4. https://doi.org/10.1002/(SICI)1099-1166(200004)15:1+<S2::AID-GPS159>3.0.CO;2-3
(9) Wahlund L-O, Westman E, van Westen D, Wallin A, Shams S, Cavallin L, et al. Imaging biomarkers of dementia: recommended visual rating scales with teaching cases. Insights Imaging. 2017;8(1):79-90
(10) Wahlund L-O, Westman E, van Westen D, Wallin A, Cavallin L, Larsson E-M. Strukturell hjärnavbildning kan förbättra diagnostiken vid demens. Läkartidningen. 2013;46.
(11) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depression hos personer med demenssjukdom. Rapport 2022_04. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2022.
(12) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kognitiv träning för personer med mild till måttlig demens. Rapport 2022_03. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2022
(13) Socialstyrelsen. Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. 2019-6-22 Available at: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-22.pdf. 2019.
(14) Socialstyrelsen. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015 Availabel at: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf