Patienter med sepsis identifieras i alla delar av vården. Flertalet patienter insjuknar utanför sjukhus men diagnostiseras ofta på akutmottagning eller i olika delar av slutenvården. Som regel bör alla patienter med sepsis vårdas på sjukhus.

Sepsis är ett tillstånd med livshotande organdysfunktion (sviktande organfunktion) orsakat av ett stört systemiskt svar (eng. dysregulated host response) på en infektion (1) .

Sepsis har i Sverige rapporterats ha en incidens på minst 500/100 000 individer per år (2) (3) . Kvinnor och män i alla åldrar kan utveckla sepsis, men små barn, äldre individer och personer med kroniska sjukdomar har störst risk att insjukna (4) .

Världshälsoorganisationen (WHO) utnämnde nyligen sepsis till en så kallad ”Global Health Priority” (5) , baserat på dess höga incidens och samtidigt höga mortalitet och morbiditet.

Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård och för tidig död på sjukhus i Sverige. Sjukhusmortaliteten för sepsis i Sverige har rapporterats vara omkring 17 procent (2) . Sepsis bör därmed vara en prioriterad diagnosgrupp inom akutsjukvården.

Sepsis utgörs av organdysfunktion orsakad av en infektion (1) (6) .

Hög ålder, ålder < 1 år, kroniskt sjukdom, bruten hudbarriär och nyligen genomgången kirurgi, intervention eller trauma är exempel på riskfaktorer för att utveckla sepsis (4) .

Enligt internationella kriterier (1) och konsensus i Sverige (6) bör organdysfunktionen i sepsisdiagnosen fastställas genom en ökning av SOFA (Sequential organ failure assessment) score. Då SOFA inte rutinmässigt används på akutmottagningar, används i vårdförloppet i stället höga poäng med akutmottagningarnas befintliga triage-instrument som surrogatmarkör för organdysfunktion. För att beskriva sepsis baserat på höga triage-poäng används i vårdförloppet begreppet "allvarlig sepsis", vilket inte är en vedertagen term.

Kriterierna för allvarlig sepsis i vårdförloppet är misstänkt infektion i kombination med höga poäng enligt triagesystemen RETTS (2) , NEWS2 (7) eller annat triagesystem.

Sepsisbehandlingen syftar till att kontrollera infektionen med antibiotika och ibland med kirurgi samt att stödja organens funktioner (8) .

För de svårast sjuka patienterna, de med septisk chock, finns evidens för att riktigt snabba åtgärder har betydelse för överlevnaden (9) (10). Även för svårt sjuka patienter utan septisk chock kan snabba åtgärder ha betydelse för utfallet (11) . Strukturerad tidig identifiering med kopplade åtgärder, genom sepsislarm eller sepsisprotokoll, har visat sig ha positiva effekter på utfallet vid sepsis (12) (13) (14) (15) .

För att åstadkomma en jämlik vård av god kvalitet behövs därför en tydlig struktur för det initiala omhändertagandet av de svårast sjuka patienterna med sepsis.

Efter sjukhusvård för sepsis upplever många patienter långvarig trötthet eller försämrad funktionsnivå (5) (16) , vilket länge varit okänt för både sjukvårdspersonal och allmänhet. Strukturerade åtgärder för uppföljning behövs för förbättring av den här delen av sepsisvården (17) .

Ingång i vårdförloppet ska ske vid misstanke om allvarlig sepsis hos vuxen patient vid bedömning på akutmottagning. En majoritet av fallen med allvarlig sepsis kommer till akutmottagningen med ambulans.

För patienter med misstanke om allvarliga infektioner utanför sjukhus finns Strama-verktyget Tecken på allvarlig infektion hos vuxna (18) , som också finns i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK). Detta verktyg värderar risken för sepsis och stödjer handläggningen av patienter med misstänkt allvarliga infektioner utanför sjukhus.

Misstanke om allvarlig sepsis på akutmottagning föreligger om följande kriterier är uppfyllda:

Sepsislarm aktiveras på akutmottagning vid misstanke om allvarlig sepsis.

Om misstanke om allvarlig sepsis föreligger, men kriterierna för allvarlig sepsis inte uppfylls fortsätter patienten att vårdas enligt lokal rutin. Om bilden förändras så att kriterierna för allvarlig sepsis uppfylls, och patienten fortfarande är kvar på akutmottagningen, aktiveras sepsislarmet.

Patienter med sepsis, som inte uppfyller kriterierna för allvarlig sepsis, kan ändå vara kritiskt sjuka i sin sepsis.

Utgång ur vårdförloppet kan ske på något av följande sätt:

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:

Målen med vårdförloppet är att en större andel patienter med allvarlig sepsis ska

Med hjälp av en förbättrad handläggning av tillståndet kan sannolikt morbiditeten och eventuellt mortaliteten i patientgruppen minska.

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Resultatmått

Processmått

Nedanstående kvalitetsregister kan vara relevanta att registrera vårdförloppsdata i:

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om patientkontrakt

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Kvalitetsindikatorkatalogen

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Vården i siffror