Knäledsartros - proteskirurgi
Knäledsartros - proteskirurgi
Omfattning av kunskapsstödet
Vårdförloppet inleds då beslut fattas inom primärvården om att remittera patienten till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi, i enlighet med Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Knäledsartros.
Vårdförloppet avslutas efter operationen då rehabiliteringsplanens postoperativa mål är uppfyllda eller bedöms inte kunna uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder.
Vårdnivå och samverkan
Vårdförloppet omfattar patienter och verksamheter inom regional och kommunal primärvård samt specialiserad vård som till exempel ortopedi, anestesiologi, radiologi, omvårdnad och rehabilitering.
Samverkan mellan de olika vårdnivåerna är av största vikt för att patienten ska erhålla en god och sammanhållen vård.
Relaterade kunskapsstöd
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Knäledsartros - 1177 för vårdpersonal.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och förekomsten av sjukdomen beräknas öka de kommande åren då befolkningen blir äldre, har högre BMI och är mer stillasittande än tidigare. Artros är vanligast i knäled följt av hand- och höftled (1)(2).
Incidensen för primär knäprotesoperation har ökat i Sverige, men den kraftiga ökningen i slutet på 1980-talet har mattats av efter 2009. Under 2023 utfördes drygt 20 500 primära knäprotesoperationer vilket motsvarar 192 operationer per 100 000 invånare, en siffra som är högre än 2019 det vill säga före pandemin (165/100 000). Knäproteskirurgi är vanligare hos kvinnor än män, och medelåldern vid operation är cirka 69 år för både män och kvinnor (3).
Sjukdomsförlopp
Alla patienter med knäledsartros bör som första behandling erbjudas grundbehandling vilket innefattar patientutbildning, individuellt anpassad fysisk träning och vid behov stöd för viktnedgång. Detta beskrivs i Vårdförlopp Knäledsartros - 1177 för vårdpersonal. Hos en del av patienterna med ihållande besvär av belastnings- och rörelsekorrelerad smärta, funktionsnedsättning och påverkan på livskvaliteten kan det bli aktuellt med knäproteskirurgi.
Artros är den vanligaste orsaken till knäproteskirurgi. En knäprotesoperation innebär att patientens artrosdrabbade ledytor ersätts med konstgjorda delar.
Total knäartroplastik (TKA) står för 87 % av alla knäprotesoperationer och knäskålen protesförsörjs vid 4 % av alla TKA-operationer. Vid TKA sågar man bort brosk och ben från ledytorna på lårbenet och underbenet och ersätter med konstgjort material i form av en u-formad metallsköld som omsluter lårbensänden samt en metallplatta med en plastyta på underbenets ledyta. Protesen fästs i skelettet, antingen med cement (metylmetakrylat), eller med ocementerad fixation där protesen växer fast. Cementerad fixation är vanligast i Sverige och står för drygt 90% av operationerna. Ålder och benkvalitet hos patienten har betydelse vid valet av fixationsmetod, men inga enhetliga rekommendationer finns. Risken att omopereras inom 10 år är 3 % vid cementerad och 6 % vid ocementerad fixation (3).
Vid isolerad artros medialt (eller lateralt) i knät kan en halvprotes, även kallat unikompartmentell knäartroplastik (UKA), övervägas. Andelen UKA har ökat de senaste 10 åren och 2022 utgjorde de 12 % av alla knäprotesoperationer. Av dessa UKA är 70 % ocementerade, vilket är en kraftig ökning jämfört med för 10 år sedan. Vid isolerad artros patellofemoralt kan en patellofemoral protes övervägas. Hos yngre patienter med medial eller lateral knäartros kan valgiserande tibiaosteotomi respektive variserande femurosteotomi övervägas, vilka utgör cirka 1 % av alla knäartrosoperationer. Båda dessa operationer innebär att belastningen förflyttas till friskare delar av knät.
Knäprotesoperation är ett kostnadseffektivt kirurgiskt ingrepp när det utförs på rätt indikationer (4).
Köerna till protesoperation varierar i landet. Andelen äldre i Sverige ökar och därmed antalet personer med knäledsartros, vilket riskerar leda till ännu längre köer till operation. Dessvärre har multisjuka patienter ofta längst väntetid. Det är viktigt att patienter som står i kö till knäprotesoperation fortsätter att underhålla kondition, styrka och rörlighet. Om patienterna blir allt för stillasittande ökar riskerna som är kopplade till ohälsosamma levnadsvanor. Därför är det viktigt att både patienten och vården är medvetna om dessa risker.
Komplikationer
Den vanligaste allvarliga komplikationen efter knäproteskirurgi är postoperativ infektion, som drabbar mellan 1 och 2 % av patienterna. Andra komplikationer är venös tromboembolism, proteslossning, och fraktur nära protesen. Även ökad smärta och försämrad funktion som till exempel ledstelhet, muskelsvaghet och ledinstabilitet kan förekomma.
Ingång och utgång
Ingång i vårdförloppet
Ingång i vårdförloppet sker då beslut fattas inom primärvården om att remittera patienten till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi.
Samtliga kriterier bör vara uppfyllda och utgör tillsammans indikation för remiss:
- Patienten upplever en oacceptabel smärta och funktionsinskränkning trots adekvat genomförd grund- och tilläggsbehandling enligt behandlingspyramiden i Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp knäledsartros Knäledsartros, personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp på 1177 för vårdpersonal.
- Patientens knäledsartros är verifierad med belastad röntgen.
- Patienten är intresserad av att genomgå operation och är motiverad till träning och delaktighet i rehabilitering före och efter operation.
Utgång ur vårdförloppet
Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:
- Viktig information saknas i remiss till opererande enhet.
- Proteskirurgi bedöms inte vara indicerad.
- Patienten vill inte bli opererad.
- Medicinskt tillstånd identifieras som hindrar att operation kan genomföras.
- Patienten har genomgått knäproteskirurgi och avslutat rehabiliteringen, antingen genom att patientens mål är uppfyllda och har en fungerande egenvård eller att målen bedöms inte kunna uppnås med ytterligare rehabilitering.
Flödesschema för vårdförloppet
Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Vårdförloppets åtgärder
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.
Patientmedverkan och kommunikation
Patientmedverkan och dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt)
Personcentrering och dokumenterad överenskommelse (tidigare kallat patientkontrakt) är beaktat i de åtgärder som beskrivs i detta vårdförlopp. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom dokumenterad överenskommelse som tillämpas i vårdförloppen, mer information finns på SKR:s webbsida om dokumenterad överenskommelse. Det innebär bland annat att patienters, brukares och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvården tas tillvara, att beslut om vård tas gemensamt, att det utses fasta vårdkontakter samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv. För den aktuella patientgruppen är det dessutom viktigt att lyfta nedanstående.
Det krävs god kommunikation och gott samarbete mellan samtliga vårdinstanser inom primärvård och specialiserad vård, samt med patienten själv och dess närstående, för ett väl fungerande vårdförlopp före och efter en knäprotesoperation. Patienten bör kontinuerligt informeras på ett sådant sätt att hen förstår olika åtgärder vid beslut om operation, val av operationsteknik, val av anestesimetod och upprättande av rehabiliteringsplan. Patienten bör även ges möjlighet att ställa frågor och diskutera aktuella behandlingsmetoders för- och nackdelar samt vara delaktig i besluten. Överenskomna åtgärder som patienten själv ska utföra som till exempel omställning till hälsosamma levnadsvanor och rehabilitering ska lyftas fram.
Dialogen bör utgå från ett personcentrerat förhållningssätt som tar hänsyn till patientens resurser och förväntningar. Information bör ges både muntligt och skriftligt och vid behov med tolkhjälp. Vid svårighet att delta i dialog samt tillgodogöra sig information och instruktioner på grund av till exempel kognitiv svikt, multisjuklighet och språksvårigheter behövs anpassade alternativ för patienten. Närstående kan stötta och motivera patienten men ansvaret för att tillgodose den enskildes behov ligger på hälso- och sjukvården.
Utmaningar och mål
Patientens utmaningar
Utifrån patienters erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:
- smärta
- lång väntetid
- bristfällig information
- känna trygghet
- egenvård efter operation.
Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter
Nulägesbeskrivningen är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer före och efter knäproteskirurgi.
I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter.
Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.

Vårdförloppets mål
Det övergripande målet med vårdförloppet är att skapa en välorganiserad vårdkedja som minimerar väntetider och optimerar tillgängliga resurser genom att öka kunskapen om omhändertagandet vid knäproteskirurgi bland hälso- och sjukvårdspersonal och patienter.
Målen med vårdförloppet är att:
- fler patienter får knäproteskirurgi i rätt tid utifrån individens behov och på rätt indikation
- minimera väntetider i vårdkedjan
- öka delaktighet genom att patienterna är välinformerade inför operationen
- minska risk för oönskade händelser under och efter operationen
- förbättra upplevd hälsorelaterad livskvalitet efter operationen.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Indikatorerna i detta avsnitt visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I uppföljningsbilagan finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.
Mer information om uppföljning av vårdförlopp finns under rubriken Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.
Resultatmått
- Andel knäledsartrospatienter som är nöjda eller mycket nöjda med resultatet av sin knäprotesoperation ett år efter operationen.
- Andel knäledsartrospatienter som förbättrats i smärta/funktion, enligt givna kriterier, ett år efter knäprotesoperation.
- Implantatöverlevnad efter tio år vid total knäprotes.
- Implantatöverlevnad efter tio år vid unikompartmentell knäprotes.
- Andel knäledsartrospatienter som drabbas av en oönskad händelse inom 90 dagar efter knäprotesoperation (25).
Processmått
- Andel patienter som fick förebyggande antibiotika i rätt tid inför knäprotesoperation
- Andel patienter som erhållit grundbehandling för knäledsartros inför knäprotesoperation.
Kvalitetsregister
Rapportera gärna till kvalitetsregister. Följande kvalitetsregister är aktuella:
Sammanfattning av vårdförloppet
Patienter med knäledsartros bör som första behandling erbjudas grundbehandling vilket innefattar patientutbildning, individuellt anpassad fysisk träning och vid behov stöd för viktnedgång. Detta beskrivs i personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp knäledsartros. Hos en del av patienterna med ihållande besvär av belastnings- och rörelsekorrelerad smärta, funktionsnedsättning och påverkan på livskvaliteten kan det bli aktuellt med knäproteskirurgi. Förekomsten av knäledsartros och därmed behovet av knäproteskirurgi väntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och att övervikt blir vanligare. I dagsläget skiljer sig väntetiden till ortopedisk kirurgi mellan landets regioner. Den åldersstandardiserade incidensen för knäproteskirurgi varierar mellan regionerna från 67 till 224 operationer per 100 000 invånare. Nationella riktlinjer och vårdprogram för effektiva vårdflöden avseende knäproteskirurgi saknas och det finns lokala skillnader i val av operationsmetod, protestyper och postoperativt omhändertagande och rehabilitering. Målsättningen är att alla patienter med knäledsartros ska ha fått vård enligt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp knäledsartros, innan remiss skickas till ortopedisk enhet, vilket bör medföra att fler patienter får knäproteskirurgi på rätt indikation och i rätt tid. För att undvika onödiga väntetider i vårdkedjan bör ohälsosamma levnadsvanor identifieras och åtgärdas tidigt i förloppet. Tillstånd eller sjukdomar som utgör riskfaktorer i samband med proteskirurgi bör behandlas. Noggrann information och patientutbildning gör att patienterna kan vara delaktiga i beslut och förberedelser inför operationen och medverka till att de är väl förberedda på operationsdagen. Detta kan bidra till färre sent inställda operationer och ett bättre nyttjande av resurser. För att säkerställa likvärdiga och bästa möjliga resultat efter primär knäproteskirurgi över hela landet, bör evidensbaserade riktlinjer för metodval i vården användas.
Detta vårdförlopp inleds vid beslut om remiss till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi av diagnostiserad knäledsartros. Vårdförloppet avslutas antingen om patienten inte uppfyller kraven för proteskirurgi eller efter utförd proteskirurgi och genomförd postoperativ rehabilitering. De övergripande målen är att skapa en personcentrerad, evidensbaserad och välorganiserad vård som är likvärdig över landet och att främja patientens delaktighet i syfte att förbättra hälsorelaterad livskvalitet efter proteskirurgi och efterföljande rehabilitering. Målen följs genom indikatorer som mäter patientrapporterade resultat, processmått och kvalitetsresultat.
Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Om vårdförlopp
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.
Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.
I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.
Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.
Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.
Om personcentrering
Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom dokumenterad överenskommelse, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.
Den dokumenterade överenskommelsen utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.
En dokumenterad överenskommelse kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd. Mer information finns på SKR:s webbsida om dokumenterad överenskommelse.
Om kvalitetsuppföljning
Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska i så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.
Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete.
För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.
Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.
Relaterad information
Kompletterande underlag
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar på Socialstyrelsens webbplats
Utvärdering av vården vid artros på Socialstyrelsens webbplats
Konsekvensbeskrivning
(1) Turkiewicz A, Petersson IF, Björk J, Hawker G, Dahlberg LE, Lohmander LS, et al. Current and future impact of osteoarthritis on health care: a population-based study with projections to year 2032. Osteoarthritis Cartilage. 2014;22(11):1826-32.
(2) Prieto-Alhambra D, Judge A, Javaid MK, Cooper C, Diez-Perez A, Arden NK. Incidence and risk factors for clinically diagnosed knee, hip and hand osteoarthritis: influences of age, gender and osteoarthritis affecting other joints. Ann Rheum Dis. 2014;73(9):1659-64.
(3) Svenska Ledprotesregistret. Årsrapport. 2023 [cited 2024- 01-15]. Available from: https://registercentrum.blob.core.windows.net/slr/r/Ledprotesregistret-A-rsrapport-2023_SE-rkgP8dzo6h.pdf.
(4) Higashi H, Barendregt JJ. Cost-effectiveness of total hip and knee replacements for the Australian population with osteoarthritis: discrete-event simulation model. PLoS One. 2011;6(9):e25403.
(5) Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling. 2022. [cited 2024- 04-10]. Available from: https://d2flujgsl7escs.cloudfront.net/external/Nationellt-vardprogram-vid-ohalsosamma-levnadsvanor-prevention-och-behandling.pdf
(6) Socialstyrelsen. Frågor om dina levnadsvanor. [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/nationella-riktlinjer/levnadsvanor-fragor-om-levnadsvanor.pdf.
(7) PRISS. Riskfaktorer för ledprotesrelaterad infektion samt optimering av patient inför elektiv ledprotesoperation. 2019 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://wp.lof.se/wp-content/uploads/Riskfaktorer-samt-optimering.pdf.
(8) Jette DU, Hunter SJ, Burkett L, Langham B, Logerstedt DS, Piuzzi NS, et al. Physical Therapist Management of Total Knee Arthroplasty. Phys Ther. 2020;100(9):1603-31.
(9) Punnoose A, Claydon-Mueller LS, Weiss O, Zhang J, Rushton A, Khanduja V. Prehabilitation for Patients Undergoing Orthopedic Surgery: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Netw Open. 2023;6(4):e238050.
(10) Gränicher P, Mulder L, Lenssen T, Scherr J, Swanenburg J, de Bie R. Prehabilitation Improves Knee Functioning Before and Within the First Year After Total Knee Arthroplasty: A Systematic Review With Meta-analysis. J Orthop Sports Phys Ther. 2022;52(11):709-25.
(11) Sveriges Kommuner och Regioner. Preoperativ vård. Vårdhandboken 2021. [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/operationssjukvard/preoperativ-vard/.
(12) (NICE). NIfHaCE. Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence. 04 June 2020. [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng157.
(13) Kim TW, Kim SH. Effectiveness of patient education on total knee arthroplasty: A systematic review and meta-analysis. J Clin Nurs. 2023;32(11-12):2383-98.
(14) Regioner. SKo. Vårdhandboken. 2021 [cited 2024- 04-10]. Available from: www.vardhandboken.se.
(15) (WHO). WHO. Surgical Safety Checklist: World Health Organization. [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.who.int/patientsafety/safesurgery/sssl_manual_swedish.pdf.
(16) Wainwright TW, Gill M, McDonald DA, Middleton RG, Reed M, Sahota O, et al. Consensus statement for perioperative care in total hip replacement and total knee replacement surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations. Acta orthopaedica. 2020;91(1):3-19.
(17) från SKoRc--H. Vårdhandboken. Peroperativ vård (Intraoperativ vård). 2021 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/operationssjukvard/peroperativ-vard-intraoperativ-vard/.
(18) LÖF. NEWS2 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://lof.se/filer/NEWS2-broschyr.pdf.
(19) (GIRFT). Girtft. Orthopaedic Elective Surgery Guide to delivering perioperative ambulatory care for patients with hip and knee pain requiring joint replacement surgery. British Orthopedic Association. 2023 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://gettingitrightfirsttime.co.uk/wp-content/uploads/2023/07/Ambulatory-Hip-and-Knee-Replacement-Guide-March-2023-FINAL-V1-1.pdf.
(20) Regioner. SKo. Riktlinker för blåsövervakning Vårdhandboken 2021 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv-omvardnad/blasovervakning-vid-sjukhusvard/oversikt/.
(21) Janusinformation. Behandling av förstoppning hos vuxna och barn. [cited 2024- 04-10]. Available from: https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/magochtarmsjukdomar/magochtarmsjukdomar/behandlingavforstoppninghosvuxnaochbarn.5.78ae827d1605526e94b61ddf.html.
(22) Janusinformation. Opioidreceptorantagonister vid opioidinducerad förstoppning (OIBD). [cited 2024- 04-10]. Available from: https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/smartaochreumatologiskasjukdomar/smartaochreumatologiskasjukdomar/opioidreceptorantagonistervidopioidinduceradforstoppningoibd.5.26c2548c1616574394b17b8.html.
(23) PRISS. Tidig upptäckt av postoperativ infektion samt infektionsregistrering. 2023 [2024-]. Available from: https://wp.lof.se/wp-content/uploads/Riskfaktorer-samt-optimering.pdf.
(24) Ginnetti JG, O'Connor MI, Chen AF, Myers TG. Total Joint Arthroplasty Training (Prehabilitation and Rehabilitation) in Lower Extremity Arthroplasty. J Am Acad Orthop Surg. 2022;30(11):e799-e807.
(25) Masaracchio M, Hanney WJ, Liu X, Kolber M, Kirker K. Timing of rehabilitation on length of stay and cost in patients with hip or knee joint arthroplasty: A systematic review with meta-analysis. PLoS One. 2017;12(6):e0178295.
(26) Sattler LN, Hing WA, Vertullo CJ. What is the evidence to support early supervised exercise therapy after primary total knee replacement? A systematic review and meta-analysis. BMC Musculoskelet Disord. 2019;20(1):42.
(27) (NICE). NIfHaCE. Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence. 2020 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng157.
(28) Socialstyrelsen. Förskrivning av hjälpmedel: Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning 2021 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-12-7673.pdf.
(29) Collado-Mateo D, Lavín-Pérez AM, Peñacoba C, Del Coso J, Leyton-Román M, Luque-Casado A, et al. Key Factors Associated with Adherence to Physical Exercise in Patients with Chronic Diseases and Older Adults: An Umbrella Review. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(4).
(30) McKeon JF, Alvarez PM, Vajapey AS, Sarac N, Spitzer AI, Vajapey SP. Expanding Role of Technology in Rehabilitation After Lower-Extremity Joint Replacement: A Systematic Review. JBJS Rev. 2021;9(9).
(31) Group. IC. Second International Consensus Meeting (ICM) on Musculoskeletal Infektion. 2018 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://icmphilly.com/hip-knee/.
(32) Tibbo ME, Limberg AK, Salib CG, Ahmed AT, van Wijnen AJ, Berry DJ, et al. Acquired Idiopathic Stiffness After Total Knee Arthroplasty: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Bone Joint Surg Am. 2019;101(14):1320-30.
(33) Uritani D, Koda H, Yasuura Y, Kusumoto A. Factors associated with subjective knee joint stiffness in people with knee osteoarthritis: A systematic review. Int J Rheum Dis. 2023;26(3):425-36.
(34) Zaffagnini S, Di Paolo S, Meena A, Alesi D, Zinno R, Barone G, et al. Causes of stiffness after total knee arthroplasty: a systematic review. Int Orthop. 2021;45(8):1983-99.
(35) Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården 2017 [cited 2024- 04-11]. Available from: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/lagar-och-foreskrifter/foreskrifter-och-handbocker/hslf-fs-201737/.
(36) Krysa JA, Ho C, O'Connell P, Pohar Manhas K. Clinical practice recommendations for prehabilitation and post-operative rehabilitation for arthroplasty: A scoping review. Musculoskeletal Care. 2022;20(3):503-15.
(37) Liu H, Cong H, Chen L, Wu H, Yang X, Cao Y. Efficacy and Safety of Lower Limb Progressive Resistance Exercise for Patients With Total Knee Arthroplasty: A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Arch Phys Med Rehabil. 2021;102(3):488-501.
(38) Chen X, Li X, Zhu Z, Wang H, Yu Z, Bai X. Effects of progressive resistance training for early postoperative fast-track total hip or knee arthroplasty: A systematic review and meta-analysis. Asian J Surg. 2021;44(10):1245-53.
(39) Wyatt PB, Nelson CT, Cyrus JW, Goldman AH, Patel NK. The Role of Cryotherapy After Total Knee Arthroplasty: A Systematic Review. J Arthroplasty. 2023;38(5):950-6.
(40) Thomeé R. A comprehensive treatment approach for patellofemoral pain syndrome in young women. Phys Ther. 1997;77(12):1690-703.
(41) Eckard T, Lopez J, Kaus A, Aden J. Home exercise program compliance of service members in the deployed environment: an observational cohort study. Mil Med. 2015;180(2):186-91.
(42) Henry KD, Rosemond C, Eckert LB. Effect of number of home exercises on compliance and performance in adults over 65 years of age. Phys Ther. 1999;79(3):270-7.
(43) Jansson MM, Rantala A, Miettunen J, Puhto AP, Pikkarainen M. The effects and safety of telerehabilitation in patients with lower-limb joint replacement: A systematic review and narrative synthesis. J Telemed Telecare. 2022;28(2):96-114.
(44) Alrawashdeh W, Eschweiler J, Migliorini F, El Mansy Y, Tingart M, Rath B. Effectiveness of total knee arthroplasty rehabilitation programmes: A systematic review and meta-analysis. J Rehabil Med. 2021;53(6):jrm00200.
(45) Bravi M, Longo UG, Laurito A, Greco A, Marino M, Maselli M, et al. Supervised versus unsupervised rehabilitation following total knee arthroplasty: A systematic review and meta-analysis. Knee. 2023;40:71-89.
(46) Wang HY, Yu GS, Li JH, Zhang SX, Lin YB. An updated meta-analysis evaluating limb management after total knee arthroplasty-what is the optimal method? J Orthop Surg Res. 2019;14(1):97.
(47) Kalson NS, Borthwick LA, Mann DA, Deehan DJ, Lewis P, Mann C, et al. International consensus on the definition and classification of fibrosis of the knee joint. Bone Joint J. 2016;98-b(11):1479-88.
(48) Muertizha M, Cai X, Ji B, Aimaiti A, Cao L. Factors contributing to 1-year dissatisfaction after total knee arthroplasty: a nomogram prediction model. J Orthop Surg Res. 2022;17(1):367.
(49) Singh JA, Dowsey MM, Dohm M, Goodman SM, Leong AL, Scholte Voshaar M, et al. Achieving Consensus on Total Joint Replacement Trial Outcome Reporting Using the OMERACT Filter: Endorsement of the Final Core Domain Set for Total Hip and Total Knee Replacement Trials for Endstage Arthritis. J Rheumatol. 2017;44(11):1723-6.
(50) (WHO) WHO. Guidelines on physical activity and sedentary behaviour Geneva2020 [cited 2024- 04-10]. Available from: https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/336656/9789240015128-eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y.