Visa innehåll för:
Visa innehåll för:
Lungemboli
Lungemboli
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar akut omhändertagande vid misstänkt lungemboli och riktar sig främst till primärvården.
Om hälsotillståndet
Definition
Lungemboli innebär förekomst av trombos (blodpropp) i en eller flera lungartärer.
Förekomst
Incidensen för lungemboli uppskattas vara mellan 25–100 per 100 000 invånare och år. Den ökar med stigande ålder samt vid samtidig cancersjukdom.
Lungemboli är något vanligare hos yngre kvinnor på grund av graviditet, p-piller och östrogen. I medelåldern är det vanligare hos män. Lungemboli är mycket ovanligt hos barn.
Orsaker
Lungemboli brukar delas in i provocerad eller oprovocerad beroende på om det finns riskfaktorer. Riskfaktorerna kan i sin tur delas upp i starka eller svaga och tillfälliga eller bestående.
Riskfaktorerna har betydelse både i den diagnostiska fasen och i uppföljningen, där de används för att bedöma risken för återfall i venös tromboembolism (VTE). Cirka 60 % av lungembolier är provocerade, medan resten är oprovocerade och saknar uppenbar utlösande orsak.
Lungemboli uppstår vanligen genom embolisering från tromboser i djupa vener i bäckenet, nedre eller övre extremiteterna, samt från höger förmak.
Riskfaktorer
Riskfaktorerna för lungemboli kan delas in starka eller svaga och tillfälliga eller bestående.
Tabell 1. Indelning av riskfaktorer för lungemboli.
|
Riskfaktorns varaktighet |
Svag riskfaktor |
Stark riskfaktor |
|---|---|---|
|
Tillfällig |
|
|
|
Bestående |
|
|
Utredning
Symtom
Typiska symtom som bör väcka misstanke om lungemboli är:
- akut dyspné
- takypné
- takykardi
- bröstsmärta eller andningsrelaterad smärta
- torrhosta
- hemoptys – ovanligt men talar starkt för lungemboli
- hemodynamisk påverkan, synkope, nytillkommen arytmi.
Anamnes
Följande bör ingå i den riktade anamnesen:
- aktuella symtom, inklusive eventuella symtom på djup ventrombos
- riskfaktorer.
Status
Följande statusundersökning är viktig vid misstänkt lungemboli:
- allmäntillstånd
- hjärta
- lungor, inklusive andningsfrekvens
- blodtryck
- temperatur
- EKG
- lokalstatus ben, samtidig djup ventrombos kan förekomma
- syresaturation i både vila och aktivitet.
Handläggning vid utredning
Vid allmänpåverkan, hemodynamisk instabilitet eller hög klinisk sannolikhet för lungemboli rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Överväg akuttransport och ge akutbehandling.
Vid opåverkad patient som är hemodynamiskt stabil bör den kliniska sannolikheten för lungemboli värderas med hjälp av Wells score.
Wells score
Observera att Wells diagnostikstöd inte är utvärderat för gravida, personer som behandlas med p-piller eller östrogen, eller personer som är inom 8 veckor post-partum.
Tabell 2. Poängsättning enligt Wells score
| Symtom eller fynd | Poäng |
|---|---|
| kliniska symtom eller tecken på djup ventrombos | 3 |
| lungemboli minst lika sannolik som andra diagnoser – eller mindre sannolikt än andra diagnoser | 3 |
| puls över 100 slag per minut | 1,5 |
| Immobilisering i över 3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor som krävt narkos eller regionalanestesi | 1,5 |
| tidigare verifierad djup ventrombos | 1,5 |
| hemoptys | 1 |
| malignitet som behandlats senast 6 månaderna eller är palliativ | 1 |
Tolka resultaten enligt följande:
- 0–4 poäng innebär låg klinisk sannolikhet för lungemboli
- över 4 poäng innebär hög klinisk sannolikhet för lungemboli.
Vid låg klinisk sannolikhet för lungemboli kan utredning med D-dimer vara av värde om symtomen pågått i mindre än en vecka.
En negativ D-dimer hos patient med låg klinisk sannolikhet för lungemboli utesluter behandlingskrävande lungemboli. En positiv åldersjusterad D-dimer utreds som hög klinisk sannolikhet för lungemboli och ska handläggas akut inom specialiserad vård.
Provtagningar
Provtagning inom primärvården får inte fördröja diagnostik och behandling. CRP och eventuellt D-dimer kan vara av värde.
Undersökningar
DT-lungemboli är förstahandsval som bilddiagnostik och genomförs via akutmottagning.
Differentialdiagnoser
Vanliga differentialdiagnoser är:
- hjärtsvikt
- astma, KOL
- perikardit, akut koronart syndrom, aortadissektion
- pneumoni, pleurit, bronkit
- pneumothorax
- blödning, sepsis, hjärttamponad
- smärta från interkostalmuskulaturen
- lungcancer.
Behandling
Handläggning vid behandling
I väntan på ambulans ges akutbehandling enligt följande:
- säkerställ fri luftväg och adekvat andning
- följ vitalparametrar
- ge syrgas
- sätt perifer venkateter (PVK)
- vid längre transporter till specialiserad vård kan det bli aktuellt att ge blodförtunnande läkemedel.
Rehabilitering
Vid symtomgivande andfåddhet kan fysioterapeut hjälpa till med andningsträning.
Uppföljning
Uppföljning bör ske inom den specialiserade vården och syftar till att:
- ta reda på om patienten har restsymtom som behöver utredas
- ta beslut om behandlingslängd av antikoagulantia
- hitta eventuell bakomliggande sjukdom
- ta beslut om koagulationsutredning behöver göras.
Efter detta kan patienten remitteras ut till primärvården.
Komplikationer
Många med lungemboli blir helt återställda. En tredjedel får dock kvarstående andfåddhet av varierande grad.
Ungefär 1–3 % drabbas av kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (tidigare kallat kronisk lungembolisering). Detta beror på en bindvävsomvandling av lungembolier.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Vid lungemboli kan det vara aktuellt med kortare tids heltidssjukskrivning eller något längre tids partiell sjukskrivning. Sjukskrivning sköts av den specialiserade vården.