Peer learning

Kvaliteten på vården är beroende av personalens förmåga till samarbete. För att få samarbetet att fungera måste studenterna hitta strategier och förväntas även träna på att hantera konkurrensen mellan dem. De behöver samarbeta kring fördelningen av arbetsuppgifter dem emellan. De ska växla i rollen som den som undervisar och den som blir undervisad. Detta speglar det samarbete som sker dagligen i ett arbetsteam och som personalen måste behärska.

Reflektion kan beskrivas som att återuppleva en händelse och analysera det som hänt. För studenter ses reflektion som ett verktyg för att sätta samman teori och praktik och har betydelse för kunskapsutvecklingen. Reflektion ger studenterna möjlighet att se olika aspekter av ett problem men även att självständigt komma fram till lösningar. De förväntas kritiskt granska sitt eget och den andres/de andras arbete, en grund till kritiskt tänkande och ifrågasättande.

Peer learning bidrar i större utsträckning till förmågan att kommunicera och att lösa problem jämfört med traditionellt lärande. Studenterna förväntas diskutera, reflektera och utbyta kunskap tillsammans. De behöver träna på att sätta ord på den egna kunskapen, men även träna på att själva se sitt behov av kunskap.

I peer learning ska studenten utvärdera sin prestation men även ge feedback till sin studentkollega. De behöver träna på att observera och att bli observerade. De behöver träna på att ge och ta emot konstruktiv kritik. Feedback är en viktig del i lärandet och ett sätt att utvecklas i sin profession.

Grunden i peer learning är studentaktivt handledarskap. Att vara handledare i peer learning innebär att du uppmuntrar och stödjer studenterna till aktivt och självständigt arbete. Vid aktiviteter deltar handledaren som observatör. Successivt minskas handledarens närvaro, beroende på studenternas förmåga att utföra aktiviteten självständigt.

Studenterna kommer att ha olika förutsättningar och utvecklas i olika takt, handledningen måste då anpassas utifrån individen. Detta kan innebära att studenterna får olika uppdrag och utmaningar utifrån var de befinner sig i sin lärprocess. Målen och kraven är desamma, men vägen dit kan se olika ut.

• Identifiera lärstilar och vad varje student behöver träna på och fördjupa sig i.
• Nivå kan skilja sig åt mellan studenterna, behov av att anpassa uppgifter och utmaningar.
• Målet och kraven är desamma, vägen dit kan se olika ut.

Feedback på det vi har utfört är något som alla behöver för att kunna utvecklas. För att feedback ska leda till att studenten utvecklas i sin yrkesroll så behöver den ges på ett konstruktivt sätt. Konstruktiv feedback ska vara ett kvitto på vad studenten gjorde bra och i vilken situation det skedde. Studenten bör även få tips och råd om vad som kan förbättras och hur det ska kunna ske.

Reflektion tillsammans med handledare bör ske regelbundet och med fördel på förutbestämd tid. Genom att ställa öppna och reflekterande frågor samt uppmuntra till att ta hjälp av varandra för att lösa situationer skapas förutsättningar till studenternas reflektion och eget initiativtagande till att inhämta kunskap. Handledaren är mer avvaktande och uppmundrar studenterna att fundera, resonera, ställa frågor och försöka lösa praktiska arbetsuppgifter.

Studenterna bör reflektera före, under och efter utförd uppgift. Kunskap utan reflektion är ofta utan grund. Genom reflektion fördjupar studenterna kunskapen och tillämpningen av den. Reflektion kan med fördel göras enligt Gibbs reflektionscykel.

• Tider för bedömningar, feedback och reflektion.
• Rollfördelning kommuniceras och tydliggörs.
• Deltagarnas förväntningar och individuella mål.
• Organisera rollfördelning, samarbetet, aktiviteterna och förutsättningar för aktiviteterna.

Strukturerade läraktiviteter är ett verktyg för studentens självständighet och stöd i lärprocessen. Verktyg för handledaren att strukturera och planera handledningen.

Gemensam struktur innebär att handledningen blir densamma oavsett handledare.

Inför varje enskilt moment är det av betydelse att handledare och studenter har en kort avstämning. Studenterna stimuleras att reflektera över sina teoretiska kunskaper och tidigare erfarenheter, så att handledaren får uppfattning om studenternas kunskapsnivå. Därefter beslutas vem som ska göra vad i aktiviteten. Studenterna presenterar för handledaren vad som ska göras och vilka observationer som är viktiga i mötet med patienten. Målet är att studenten ska tänka kritiskt och göra en konsekvensanalys utifrån den tänkbara situationen, vad händer om man gör si eller så?

Efter genomförd aktivitet presenterar studenterna hur de upplevt att aktiviteten genomförts. Studenterna återkopplar prestationer och ger feedback till varandra, men även handledare ger feedback. Reflektion över genomförd aktivitet kan med fördel ske med hjälp av Gibbs reflektionscykel.

• Verksamheten tar beslut om handledningsmodell för studenter.
• Behöver något i verksamhetens lärandemiljö anpassas? Fysiskt och/eller kunskapsmässigt?
• Finns behov av teoretiskt stöd och kan lärosätet vara behjälplig?

Verksamheten behöver reflektera över hur verksamhetens lärandemiljö är.

• Ges studenterna utrymme att i samarbete med varandra planera, genomföra och utvärdera vårdinsatser kring patienten?
• Tillåter verksamhetens miljö lärande?
• Medvetandegör handledaren teamets betydelse för att patientvården ska fungera?

Studenterna informeras vid kursstart samt vid första VFU-dagen. Ge utrymme för samtal och frågor.

• Förväntningar?
• Individuella mål?
• Lärstil?
• Vad innebär det att vara handledningsbar?

Är studenten medveten om

• vad handledning är, hur går den till, studentens egen funktion och roll?
• handledarens roll, ansvar, funktion?

Gruppen Studentparet och handledare behöver förstå varandras kunskaper för att nå ett fungerande samarbete.

• Forma gruppen, roller och hitta samarbetsformer.
• Överenskommelse kring arbetsmetoder, fördelning av uppgifter.
• Planera in läraktiviteterna.

Därefter ska studenterna i huvudsak använda varandra för att planera, fördela och lösa situationer i samarbete med varandra. Handledarens roll blir att stödja, observera och att ge feedback.

Utgångspunkten för studenternas lärande är patienten. Genom att studenter tar delansvar för ett begränsat antal patienter och samverkar med andra professioner utvecklar de en helhetssyn på patientens behov av vård och behandling. Studenterna börjar tidigt under sin VFU ansvara för en eller två patienter. Beroende på utvecklingsnivå och studentens kompetens utökas antalet patienter.

Genom att ansvara för sina patienter får studenterna möjlighet att:

• Skapa djupare vårdrelationer och ökad helhetssyn.
• Se en tydligare bild av professionens ansvar och roll.
• Tillämpa omvårdnadsprocessen:
  - I slutenvården: följa patientens väg från inskrivning till hemgång och på det sättet få möjlighet att se effekten av de åtgärder som vidtagits samt se förändringar i patientens tillstånd.
  - I öppenvården: följa patienten i besöket, förståelse för patientens väg till besöket och vad som sedan planeras.
• Samarbeta med de professioner som behövs i vården av patienter, teamarbete. Studenterna ges ansvar att planera för "vem gör vad?".

Upplägget i peer learning kan variera beroende på aktivitet och kunskapsnivå:

• En av studenterna utför och den andra observerar, se 'studenternas peer-roller' nedan.
• Öva och göra tillsammans.
• Individuell aktivitet, återberättar därefter till sin peer.
• Göra samma sak, jämföra resultat.
• Studenterna samverkar innan de söker stöd från handledaren.
  - Förbereder tillsammans
  - Söker lösning på olika uppgifter tillsammans
  - Diskuterar och reflekterar tillsammans
  - Ge och få feedback från varandra.

I termin 6 kan även arbetsfördelning tränas:

• En av studenterna har huvudansvaret för patienter och delegerar arbetsuppgifter till sin peer.
• Studenterna kan ha eget ansvar för patienter var för sig, vänder sig i första hand till sin peer för stöd och råd eller om de behöver hjälp i olika moment.
• Ger och får feedback från varandra, t.ex. hur de olika rollerna fungerat.

Handledaren behöver sätta sig in i aktiviteten för att kunna guida eller förklara strukturen för studenterna. Tanken är att studenterna ska kunna utföra aktiviteten enskilt eller peer-paret tillsammans, förutom aktivitet som innefattar läkemedel. Om handledaren deltar i aktiviteten tar den rollen som observatör.

I förberedelsefasen är handledaren behjälplig att välja en patient om aktiviteten innebär ett patientmöte. Innan genomförande kan förhandledning krävas för att säkerställa att aktiviteten utförs patientsäkert och evidensbaserat. Om peer-paret behöver handledning i genomförandet kommer ni överens innan om hur de ska signalera detta. I reflektionen ska peer-paret initialt reflektera tillsammans men tid behöver avsättas för reflektion med handledare också. Använd med fördel Gibbs reflektionscykel.

Peer som utför

• Förbered dig enligt beskrivningen.
• "Time out" - om någon av er behöver diskutera något under pågående aktivitet, begär "time out". Det som behöver diskuteras, kan det göras i patientens närvaro eller behöver ni gå ut?
• Oväntad händelse, behöver ni stöd från handledare i aktivieten? Kom överens om detta innan och hur ni påkallar stöd.
• Förklara din roll för patienten.
• Utför aktiviteten, ta stöd av den som observerar vid behov.
• Efter aktiviteten reflektera och ge feedback utifrån era respektive roller, vad var bra och vad kan förbättras?

Peer som observerar

• Förbered dig enligt beskrivningen. Om aktiviteten innebär att observatören är delaktig i förberedelsefasen, dela med dig av dina reflektioner och idéer.
• Vad ska du observera och återkoppla till din peer? T.ex. kommunikation, bedömning, genomförande? Ta gärna med papper och penna för att skriva ner det du ska observera.
• Förklara din roll för patienten.
• Försök att inte prata eller störa den som utför såvida inte den som utför önskar din åsikt/hjälp.
• "Time out" - om någon av er behöver diskutera något under pågående aktivitet, begär "time out". Det som behöver diskuteras, kan det göras i patientens närvaro eller behöver ni gå ut?
• Oväntad händelse, behöver ni stöd från handledare i aktiviteten? Kom överens om detta innen och hur ni påkallar stöd.
• Efter aktiviteten reflektera och ge feedback utifrån era respektive roller, vad var bra och vad kan förbättras?