%20Sok-Ikon.PNG){kind=small}
- Startsida
- För personal, övriga vårdgivare & partners
- Samverkan Kommun-Region
- Omställningen till Nära vård
- Gemensam plan för primärvårdsnivå
Gemensam plan för primärvårdsnivå
Gemensam plan för primärvårdsnivå är den plattformen där kommun och region i samverkan formulerar och tydliggör gemensamma områden för fortsatt arbete och förutsättningar för samsyn och uppföljning.
Planen är strategisk och riktar sig till politisk nivå, chefer och medarbetare i verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Den samspelar med specialiserad hälso- och sjukvård, socialtjänst, omsorg, elevhälsa och skolverksamhet, oavsett utförare, samt berör verksamheter med ansvar för till exempel kompetensförsörjning, fastighet, IT, e-hälsa och välfärdsteknik.
Länssamverkan
Tillit mellan huvudmännen förenklar uppdraget till att utveckla en god och nära vård. Den samlade ledningen behöver karaktäriseras av helhetssyn, samarbete och tillit, i såväl struktur som kultur och i faktiska beslut. Huvudmän och vårdgivare behöver utveckla ett samarbete som upplevs sömlöst för befolkningen och medarbetarna. Regionen och kommunernas olika verksamheter har ett särskilt ansvar att leda arbetet tillsammans. På verksamhetsnivå behöver ledarskapet skapa förutsättningar och efterfråga resultat.
Samverkanstruktur
Samverkansstrukturen i Jämtland Härjedalen kan beskrivas utifrån tre nivåer; länsgemensam samverkan, lokala samverkansarenor och verksamhetsnära samverkan. Dessa ska samspela med varandra och stödja utförandet av primärvårdsuppdraget som regionen och kommunerna har tillsammans. Uppdraget för länsgemensam samverkan är att ge förutsättningar för lokala samverkansarenor och verksamhetsnära samverkan att nå målbilden. De lokala samverkansarenorna i varje kommun/ närvårdsområde skapar i sin tur förutsättningar för medarbetarna att arbeta personcentrerat och ta tillvara personens förutsättningar för att nå god hälsa. Varje lokal samverkansarena kan utifrån behov och förutsättningar skapa lokalgeografiska samverkansgrupper.
Primärvården är navet
Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och den vårdnivå som ska vara nära invånarna och bidra till hälsa och trygghet. Samverkansstrukturen har vuxit sig starkare mellan region och kommun de senaste åren och nu finns en utvecklingspotential att stärka den gemensamma primärvården som nav i hälso- och sjukvårdssystemet. Genom ett systemledarskap kan utveckling av personcentrerade arbetssätt främjas som bidrar till bästa resursnyttjande för såväl invånare, medarbetare som vårdens huvudmän.
Ett verktyg i omställningen till Nära vård
Personcentrering som förhållningssätt och arbetssätt är, tillsammans med samverkan mellan kommuner och regioner, två av de framgångsfaktorer som har identifierats i omställningen till Nära vård. En plan för gemensam primärvård är ett verktyg i omställningen. Två statliga utredningar, God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem SOU 2020:19
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer SOU 2022:41 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., pekar på möjligheter med en gemensam plan.
Samverkansarenor där representanter från regionen och länets kommuner möts, fyller en avgörande funktion i arbetet med omställningen till Nära vård.
Innehåll i den gemensamma planen
Varje huvudman har ansvar för att ställa om till Nära vård, men de har också ett gemensamt ansvar att, utifrån invånarens behov, hitta nya sätt att samverka. Då primärvårdens huvudmän arbetat fram en plan för gemensam primärvård ges verksamheter och medarbetare förutsättningar att tillsammans forma lokala arbetssätt och stärkta samarbeten utifrån invånarens behov.
Här nedan presenteras den gemensamma planen utifrån de fem strategier som utgör målbilden för Nära vård.
Ökad delaktighet
Genom att arbeta personcentrerat kan vi öka invånarnas delaktighet i sin egen planering och stärka deras möjligheter att vara medskapare i våra verksamheter.
Vi behöver utveckla arbetssätt och metodstöd för samordnad individuell planering (SIP) som är ett verktyg som är lagstadgat och som ska användas när invånaren har behov av insatser från fler aktörer. Detta arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv.
Ökad kontinuitet
En god relation kan skapa förståelse, tillit och i bästa fall trygghet.
Fasta kontakter är ett arbetssätt för att uppnå kontinuitet. Att i så stor utsträckning som möjligt få träffa samma kontakt ökar förutsättningarna för en god och säker vård och omsorg. Relations-kontinuitet är när en person och dennes läkare eller annan profession har kontakt över en längre tid, med möjlighet att utveckla en relation.
Forskning visar att god kontinuitet bidrar till högre medicinsk kvalitet, ökad patientnöjdhet, färre inläggningar och akutbesök på sjukhus, bättre hälsa och en bättre arbetsmiljö. Vi behöver arbeta för ökad kontinuitet i alla verksamheter.
Ökad tillgänglighet
Omställningen till Nära vård innebär en förflyttning från specialiserad vård till primärvård vilket i sin tur skapar en ökad tillgänglighet på primärvårdsnivå.
Digitalisering är ett verktyg som underlättar kommunikation och ökar tillgängligheten. Digitaliseringen möjliggör för invånaren att bli en aktiv medskapare. Digitalisering
ökar möjligheterna att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Vi behöver utveckla och öka tillgängligheten i våra verksamheter genom att erbjuda enkla kontakt-vägar utifrån personens behov.
Vi behöver utveckla arbetssätt för konsultationer mellan alla professioner, vårdgivare och vårdnivåer och strukturera samverkan och öka tillgängligheten för våra sköra äldre.
Hälsofrämjande och förebyggande fokus
För en mer jämlik hälsa behöver det hälsofrämjande och förebyggande arbetet få en högre prioritering i det vardagliga arbetet. Egenvård är den närmsta vården, den möjliggör personens självständighet och delaktighet. Vi behöver främja egenvård i våra verksamheter.
Vi behöver arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande med tidiga samordnade insatser genom att utveckla nya arbetssätt och samverkansformer.
Vi behöver möjliggöra mer egenvård, identifiera personer med särskild risk och ohälsosamma levnadsvanor, arbeta med riktade insatser för att personens hälsotillstånd inte ska försämras samt införa uppsökande och förebyggande arbetssätt i multiprofessionella team.
Ökad samordning och samverkan
En av de större utmaningarna är att samordna insatserna för våra invånare.
Brister leder ofta till en försämrad upplevelse för personen som har behoven. I vissa fall ger det en kvalitativt sämre vård och omsorg samt ger ökade kostnader. När vi inte samordnar oss övervältras också en stor del av den samordnade rollen till personen själv, vårdnadshavaren eller den närstående. Vården och omsorgen behöver hitta nya arbetssätt för att anpassas till samsjuklighet och multisjuklighet.
Vi behöver samverka mellan huvudmännen kring frågor som kompetensförsörjning och kompetensutveckling, IT och behov av samlokalisering.
Vi behöver öka samordning och samverkan och arbeta mer utifrån en systemsyn.
Sammanfattning av gemensam plan
I sammafattningen finns en längre beskrivning av respektive strategi.
Klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att ladda ner sammanfattningen
Skriv ut
Länkar:
- Omställningen till Nära vård är ett arbete som pågår över hela landet. Sveriges kommuner och regioner beskriver den nationella satsningen.
- Nära vård på SKR:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.