Konsultationslagen

Samerna är ett urfolk och har därigenom en särskild rättslig ställning. Denna särställning innebär att Sverige har vissa åtaganden gentemot samerna enligt internationell och nationell rätt. Bland annat stadgar regeringsformen att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Det är mot den bakgrunden konsultationslagen tillkommit och ska förstås som en åtgärd som kan bidra till att Sverige i större utsträckning efterlever sina åtaganden gentemot det samiska folket. Syftet med lagen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser på alla nivåer i samhället och stärka samernas inflytande i frågor som särskilt berör dem. Även beslut som fattas av Regionen bidrar till att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Genom konsultationerna ges det samiska folket insyn i regionens processer och frågor i ett tidigt skede. Konsultationen ökar också samernas möjlighet att bidra med kunskap i frågor och närmare belysa konsekvenser av beslut för samernas del.

Sådana ärenden där beslut fattas av kommunala nämnder, kommunfullmäktige och regionfullmäktige omfattas av konsultationsskyldigheten, såvida ärendet kan få särskild betydelse för samerna. Med det menas ärenden som kan få direkt inverkan på samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk.

Konsultationsordningen påverkar inte antalet ärenden hos regionen, utan endast hur handläggningen ska gå till. Lagen påverkar inte heller regionens beslutanderätt. Det är även fortsättningsvis regionen som tar det slutliga beslutet med hänsyn till budget och eventuella andra ramar.

Regionen är redan idag skyldig att samråda med det samiska folket enligt 5 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen). Enligt paragrafens första stycke ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Kriterierna skiljer sig åt för när konsultation respektive samråd enligt minoritetslagen ska genomföras och vilka samiska företrädare som ska delta.

När ett ärende kan få särskild betydelse för samerna ska konsultation genomföras med Sametinget som företrädare för det samiska folket, med sameby och/eller en samisk organisation. Samråd enligt minoritetslagen ska däremot ske med samerna så långt möjligt i frågor som berör dem. Samråd enligt minoritetslagen är alltså, till skillnad från konsultationer, inte nödvändigtvis knutet till ett ärende utan det räcker att en fråga uppkommit som berör samerna. Vidare kan samråd enligt minoritetslagen ske med representanter som är utsedda av föreningar som företräder samerna och med enskilda samer som inte är organiserade inom föreningslivet Det betyder att när ett ärende blir aktuellt för en kommun eller region att både samråda med samer enligt minoritetslagen, och konsultera samer enligt konsultationslagen, torde samråd respektive konsultation inte sällan genomföras med olika samiska företrädare.

Sametinget är genom sin folkvalda del att betrakta som företrädare för det samiska och företräder samernas allmänna intressen vid konsultation. Konsultationsskyldiga ska alltid fråga om Sametinget önskar konsultation i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Sametinget ska informeras om en konsultation med en sameby eller en samisk organisation inte genomförs gemensamt med Sametinget, så att Sametinget får överblick över omfattningen och inriktningen på konsultationer i frågor som rör samerna.

En sameby ska konsulteras om ärendet kan få särskild betydelse för samebyn. Kravet för att konsultation ska genomföras med en sameby är inte högre än när konsultation ska genomföras med Sametinget. En konsultation med en berörd sameby ersätter inte en konsultation med Sametinget och omvänt. En sameby har rätt att bestämma om, hur och av vem den vill företrädas vid konsultationer. Sámiid Riikkasearvi - Svenska Samernas Riksförbund (SSR) kan ha denna roll i vissa ärenden, om en sameby så önskar. Det är upp till berörd sameby att bestämma om den vill låta sig företrädas av en person verksam vid en samisk organisation, annat ombud eller företräda sig själv genom behörig ställföreträdare vid en konsultation.

Olika samiska organisationer bevakar olika samiska intressen och bedöms vara företrädare för det samiska folket i de frågor de bevakar. Konsultationsskyldigheten gäller alltså även i förhållande till samiska organisationer, som har rätt att bli konsulterade när ett ärende kan få särskild betydelse för organisationen med hänsyn till dess ändamål enligt stadgarna. Det kan bli aktuellt att konsultera såväl samiska riksorganisationer som lokala sameföreningar. En samisk organisation som önskar bli konsulterad av regionen ska uppmärksamma regionen på det genom att anmäla intresse av att delta i konsultationer. Den samiska organisationen bör i samband med det ge in dess stadgar.

Ärenden från regioner som särskilt kan beröra det samiska folket och som Sametinget bör få för konsultation är exempelvis: regional översiktsplan (regionalplan), regional utvecklingsstrategi, kulturplan, strategiska dokument avseende jämlikhet, diskriminering och hållbarhetsarbete, styrdokument kopplade till Agenda 2030 m.fl. Flera av de ärenden där konsultation är viktig berör renskötseln. Det kan därmed bli aktuellt att konsultera samebyar i ärenden när deras rättigheter berörs, exempelvis i frågor om markanvändning, exploateringar, gruvor, vindkraft, skogsfrågor, näringsfrågor, kulturmiljöfrågor, biologisk mångfald på renbetesmark, jakt, fiske och rovdjur. Samiska organisationer kan vara aktuella att konsultera i ärenden som berör det samiska samhället, exempelvis ärenden som rör immateriellt och materiellt samiskt kulturarv, traditionell kunskap, samiska språk och samisk kultur inom musik, teater, litteratur och konst, religion.

När ett ärende bedöms kunna få särskild betydelse för samerna, informerar den konsultationsskyldige Sametinget, och eventuella andra konsultationsberättigade samiska företrädare och frågar om konsultation begärs. Det är viktigt att information lämnas i ett tidigt skede så att Sametinget har goda förutsättningar att förbereda sig och sätta sig in i ämnet och överväga sin ståndpunkt i ärendet. Det innebär att det ska ske så snart det kan bedömas att ett beslut i ett ärende kan få särskild betydelse för samerna. Om den konsultationsskyldige underlåter att informera om ett ärende i ett tidigt skede finns det en risk att handläggningen fördröjs, att konsultationen blir bristfällig eller att ingen konsultation alls kommer till stånd. För det fall ingen eller endast bristfällig konsultation kommer till stånd kan rättsverkan av det prövas av domstol om beslutet kan överklagas.

Av konsultationsförfrågan ska framgå när den senast ska besvaras. Detta för att öka förutsebarheten och minska risken för att handläggningstider förlängs i onödan. Sametinget behöver inom tidsfristen endast besvara frågan om konsultation begärs.

Om en samisk företrädare inte svarar inom den utsatta tidsfristen betraktas det som att den avstår från konsultation i ärendet. En förutsättning för att uteblivet svar ska få en sådan konsekvens är dock att kommunen/regionen angett en bestämd svarsfrist som är skälig. Skäligheten räknas från när informationen och förfrågan sänts till den samiska företrädaren. Det är därför ofta lämpligt att om möjligt att skicka en förfrågan per e-post. En månad är normalt skälig tidsfrist för att besvara en förfrågan om konsultation. I de fall ärendet är mycket omfattande och komplext bör den skäliga tidsfristen vara något längre för att den samiska företrädaren ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Om ärendet är av enklare karaktär eller är brådskande kan tidsfristen vara betydligt kortare än en månad.

Det är den konsultationsskyldige som bestämmer på vilket sätt en konsultation ska genomföras men den samiska företrädarens önskemål om konsultationsform tillgodoses så långt som det är möjligt och lämpligt. Skriftlig handläggning är inte alltid det mest tids- och kostnadseffektiva sättet att genomföra en konsultation. Muntlig konsultation kan i vissa fall bidra till en mer rationell handläggning En muntlig konsultation behöver inte innebära att de berörda måste träffas fysiskt. Den kan exempelvis genomföras genom video- eller telefonkonferens. Inför en muntlig konsultation ska den samiska företrädare få en skriftlig redogörelse för de frågor som ärendet rör.

Det är viktigt att konsultationer genomförs på ett sätt så att ett verkligt meningsutbyte och bemötande av synpunkter förekommer, där den konsultationsskyldige och den samiska företrädaren lyssnar på varandra. Regionen ska objektivt beakta alla synpunkter och argument som tillförts ärendet av berörda parter. Konsultationerna ska genomföras i god anda från båda parter. För att skapa ett konsultationsklimat med ömsesidig tillit krävs därför att konsultationen präglas av uppriktighet och ärlighet. Detta tar dels sikte på förutsättningarna för konsultationen;

- att alla parter har tillräcklig och korrekt information om ärendet och att det funnits möjligheter till förberedelser,

- att ramarna för konsultationens genomförande, former samt omfattning i tid och innehåll tydliggjorts (t.ex. om konsultation ska ske muntligt, vad ärendet handlar om, vem som företräder respektive part) samt

- att hänsyn tas till interna behov och processer.

Men det handlar också om konsultationsparternas inställning och ansvar för konsultationsklimatet genom att visa förståelse för varandras roller, behov och förutsättningar och vara lyhörd, saklig, öppen och tydlig.
Lagen uppställer inget krav på att enighet eller samtycke ska uppnås. Enighet föreligger när regionen och den samiska företrädaren är överens i ärendet medan samtycke avser att den samiska företrädaren lämnar sitt medgivande till/godkänner beslutet.

Hur stor betydelse som tillmäts den samiska företrädarens ståndpunkter vid den slutliga bedömningen i ett ärende beror på vilka av deras rättigheter som påverkas och omfattningen av denna påverkan. Ju större negativ påverkan som ett beslut bedöms ha på samernas kultur i vid bemärkelse och samebyars egendomsrätt, desto större betydelse bör samernas inställning tillmätas i förhållande till andra motstående intressen i ärendet. Här kan Sveriges folkrättsliga åtaganden gentemot det samiska folket vara vägledande. När det gäller rättstillämpning där det är fråga om att väga olika faktorer mot varandra ska samernas intresse av att kunna vidmakthålla sin kultur, däribland renskötseln - i enlighet med 1 kap. 2 § sjätte stycket regeringsformen - tillmätas särskild vikt. I ärenden med beslut som strider mot den samiska företrädarens ståndpunkt krävs i regel en klargörande motivering till beslutet. I motiveringen ska framgå hur samiska och motstående intressen vägts mot varandra och varför i förekommande fall de samiska intressena fått träda tillbaka för andra intressen.

Regionen ska dokumentera vad som kommit fram vid konsultationen, dvs. de ståndpunkter som Sametinget och eventuella andra som tillåts närvara har framfört, när och hur konsultationen har genomförts, vilka som har deltagit vid konsultationen och vem som har gjort dokumentationen. Detta gäller även om konsultationen skett vid flera tillfällen. Om konsultationen genomförts skriftligen är det i regel tillräckligt att återge vad som framkommit vid konsultationen och vilka som deltagit genom att hänvisa till de handlingarna i ärendet där detta framgår.

Kommunala och regionala beslut kan i regel överklagas. Huvudregeln är att varje medlem av en kommun eller en region enligt 13 kap. 1 § kommunallagen har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga till förvaltningsrätten.