Vilken grupp tillhör patienten?

För utländska patienter innefattar begreppet akutvård även subakut vård.

Med subakut vård avses bland annat vård som orsakas av nydebuterad, ej tidigare känd, kronisk sjukdom med långsam progress, till exempel hypertoni och diabetes, för patienter som ska vistas i Sverige under en längre tid. Det inkluderar även provtagningar och medicinska kontroller.

Det är alltid läkare eller annan vårdpersonal som bedömer om vården är subakut.

Med subakut vård menas även:

• Vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten.

• Vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård).

• Smittskyddsinsatser

Begreppet nödvändig vård används endast för patienter som kommer från EU/EES länder, nordiska länder samt Schweiz och Storbritannien som har en tillfällig vistelse i Sverige.

Nödvändig vård menas med den typen av vård som inte kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland. Det är alltid läkare eller annan vårdpersonal som avgör om vården är nödvändig.

Med nödvändig vård avses också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det inkluderar provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning.

Med nödvändig vård menas att:

• Patienten under trygga medicinska omständigheter ska kunna vistas här den tid de har planerat.

• De ska inte behöva avbryta planerad vistelse och återvänds till sitt hemland av medicinska skäl.

Till planerad vård räknas all vård som inte definieras som akut eller nödvändig vård. Om syftet med resan är att få vård räknas även nödvändig vård som planerad vård.

Asylsökande vuxna, från 18 år, har rätt till akut sjuk- och tandvård, mödravård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, abort, vård enligt smittskyddslagen, samt vård som läkare eller tandläkare bedömer kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd.

Asylsökande barn, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. I det ingår vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Patientavgifter för asylsökande finns i avgiftshandboken kapitel 3. (Länk?)

Alla asylsökande i Sverige får ett LMA-kort som bevis på att man har ansökt om asyl och har rätt att vistas i Sverige i väntan på beslut. Kortet är personligt och ersätter det kvitto personen får när man lämnar in sin asylansökan.

De nya LMA-korten utfärdade efter 1 januari 2022 har en QR-kod som gör att alla med tillgång till QR-läsare (tex en mobilkamera) kan kontrollera om kortet är giltigt. På äldre kort finns ett giltighetsdatum utskrivet på kortet

Reservnummer får patienter som inte har personnummer eller samordningsnummer när de söker vård i Region Jämtland/Härjedalen.

Reservnummer får även de som anhörig invandrar om de inte hunnit få personnummer.

Reservnumret är ett internt nummer i vårdsystemet för Region Jämtland/Härjedalen.

Personer med samordningsnummer har inte rätt till lägre sjukvårdkostnader utan de registreras fortfarande med det land den kommer från och betalar den verkliga kostnaden.

Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige.

Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige.

Om personen sedan blir folkbokförd så ersätts samordningsnumret med personnummer.

Asylsökande och personer från Ukraina kan ha samordningsnummer och de har rätt till subventionerad vård. Se ytterligare info under asylsökande.

Källa:

https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/samordningsnummer.4.5c281c7015abecc2e201130b.html Länk till annan webbplats.

Ett uppehållstillstånd ger i sig inte rätt till subventionerad vård i Sverige. Det som avgör är om personen är folkbokförd i landet.

Personer från andra länder som beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska ansöka om folkbokföring hos Skatteverket. Så länge personen inte blivit folkbokförd och saknar de fyra sista siffrorna i personnumret, betalar denne avgift i enlighet med de regler som gäller för det land personen kommer från.

När Skatteverket fattat beslut om folkbokföring gäller detta vanligtvis från och med dagen då ansökan om folkbokföring lämnades in. Om en patient i väntan på beslut om folkbokföring har fått betala hela vårdkostnaden själv, har patienten rätt att få kostnaden återbetald. För att patienter som väntar på beslut om folkbokföring kan man erbjuda patienten att betala via faktura som sedan kan makuleras.

Personer från Ukraina har uppehållstillstånd men går under LMA-lagstiftningen(asyl). Se ytterligare info under asylsökande.

Enligt lag är regionerna skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma vård som erbjuds vuxna asylsökande. Detta inkluderar: akut sjuk- och tandvård, mödravård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, abort, vård enligt smittskyddslagen, samt vård som läkare eller tandläkare bedömer kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd.

Tillståndslösa barn ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. I det ingår vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Patientavgifter för tillståndslösa är samma som för asylsökande. Kapitel 3 i avgiftshandboken.

För ytterligare information om hantering av tillståndslösa patienter se rutin:

https://rjh.centuri.se/RegNo/37161 Länk till annan webbplats.

Utvandrad svensk medborgare eller utlandssvensk som SKR definierar det är en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige. Utvandrad svensk medborgare har kvar sitt personnummer, men står som utvandrad i vårdsystemet.

Är den utvandrade svenska medborgaren bosatt i ett annat EU-land, Schweiz eller Storbritannien ska EU-kort eller provisoriskt intyg om EU-kort visas upp från det land personen är bosatt i.

För svenska medborgare som utvandrat till länder utanför EU så ska svenskt pass uppvisas. Då får patienten vård till ett reducerat pris.

Utvandrad svensk medborgare som är bosatt i något av de nordiska konventionsländerna behöver endast visa upp

Här ser du en definition av vad som räknas som pensionär respektive studerande.

Pensionärer

Svenska medborgare med svensk allmän pension som är bosatta i ett annat EU-land.

Med pension avses bland annat inkomst-, tilläggs- och premiepension samt sjuk- eller aktivitetsersättning.

Behöver visa upp Intyg om rätt till vård i Sverige (Ansökan sker hos Försäkringskassan i Sverige). Kopia på intyget ska skickas till Ekonomienheten, (gäller sjukhuset och hälsocentraler inom Östersund) eller till medarbetare som fakturerar för hälsocentral utanför Östersund. Detta för att Region Jämtland/Härjedalen ska kunna söka ersättning för vårdkostnaderna från Försäkringskassan.

Familjemedlemmar till pensionärer

Även familjemedlemmar till pensionärer omfattas av samma rättigheter och avgifter om de kan uppvisa ovan nämnda intyg

Studerande

Svenska medborgare som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen samtidigt som de anses bosatta i Sverige och är omfattade av svensk socialförsäkring.

Behöver visa upp “Intyg om rätt till vård i Sverige” (Ansökan sker hos Försäkringskassan i Sverige).

Då Region Jämtland/Härjedalen inte kan söka ersättning för dessa studerande från Försäkringskassan behöver ingen kopia av intyget skickas till Ekonomienheten.