Nu har vi varit igång ett tag efter sommarledigheter och som vi skrev i det förra nyhetsbrevet händer mycket just nu. En ny europeisk flerårig budgetram startar en rad processer, nationell nivå ser exempelvis över sina styrdokument och formar politik, vi ser över vår regionala utvecklingsstrategi (RUS) och tar fram en smart specialiseringsstrategi (S3) efter samverkan och samråd med länets aktörer.

Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ger Region Jämtland Härjedalen det regionala utvecklingsansvaret och innebär bland annat att vi ska samverka och samråda med länets aktörer när det kommer till sådant som är betydelsefullt för länets utveckling. Det görs på olika sätt, i olika forum. I och med framtagandet av RUS och S3 ser vi också över samverkans- och samrådsformer. Tills vi hittat nya former använder vi oss av Länspartnerskapet för samverkan. Länspartnerskapet kommer att ha ett extrainsatt möte den 11 oktober för att prata om dess roll i det väntade framtagandet av regionala program och handlingsplaner för den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och den Europeiska socialfonden (ESF). Vi kommer också att behandla utvecklingen av samverkans- och samrådsformer. Låter detta intressant så är ni varmt välkomna att höra av er för mer information eller eventuellt engagemang.

Nu har vi öppnat upp för anmälan till Regiondagen 2019 som i år har temat ”Regional utvecklingsstrategi”. Regiondagen är ett samarrangemang mellan Region Jämtland Härjedalen samt Länsstyrelsen Jämtlands län. Ta bland annat del av uppföljningen Läget i länet, Strukturanalys för Jämtlands län samt en sammanställning av inspel till Regionala utvecklingsstrategin. Detaljerat program kommer senare. Välkomna!

Anmälan finner ni på länken som följer här: anmälan till regiondagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hösten 2015 gjordes indragningar på nattågstrafik till och från Jämtland, detta medförde kraftfulla protester från aktörer runt om i länet. En styrgrupp bildades för att genom regelbundna möten med SJ utveckla exempelvis resande, tidtabeller och kvalitet. Det arbete som vidtogs för att återfå nattågen på helårsbasis resulterade i att regeringen hösten 2017 uppdrog till Trafikverket att upphandla nattågstrafik och att daglig nattågstrafik återupptogs sommaren 2018. Den 3 september 2019 beslöt regeringen att anslag ska ges fram till 2023 för att garantera nattågstrafiken mellan Stockholm och Jämtland. Det är mycket glädjande och värdefullt att alternativet nattåg finns kvar för resor till och från länet. Resandet har också ökat tack vare att SJ, som för närvarande bedriver trafiken, har varit lyhörda och verkat för att åter göra nattågen till ett attraktivt resealternativ. Det har skett genom bland annat avgångs- och ankomsttider som ger rimlig nattvila och tidig ankomst till Stockholm respektive Östersund.

Kulturrådet presenterar i sin senaste rapport Statliga kulturutgifter i regionerna 2017-2018 hur statens kultursatsningar når regionerna. Man konstaterar bland annat stora ökningar när det gäller verksamheter som bibliotek och museum. Jämtland Härjedalen fick 683 kr/invånare (2018) vilket placerar oss på en fjärdeplats. Endast Gotland, Stockholm och Västernorrland har ett högre stöd per invånare. Den statliga satsningen på Nationalmuseum Jamtli är naturligtvis en bidragande orsak samt det faktum att Landsarkivet finns placerat i länet. När det gäller stödet till Skapande skola så har det minskat något i länet men trots det har vi näst störst andel elever i landet som tar del av Skapande skola-bidraget (84%). Rapporten konstaterar också att det i stort sett är samma regioner som fått högst och lägst antal kronor per invånare sedan 2009 samt att Kultursamverkansmodellen har stor betydelse för den regionala spridningen. Vissa regioner har relativt sett höga stöd räknat per invånare för att kompensera ett lågt invånarantal och därmed mindre möjligheter att finansiera ett kulturellt utbud som är jämförbart med det i större regioner. Kulturrådet gör nu en genomlysning av Kultursamverkansmodellen för att se hur modellen kan utvecklas.

I Sverige prioriteras användningen av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och den Europeiska socialfonden (ESF) av åtta regionala strukturfondspartnerskap. Strukturfondspartnerskapen består av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting och företrädare för arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, Arbetsförmedlingen, intresseorganisationer och föreningar. I de två nordligaste regionerna ingår även representanter för Sametinget. Som regionalt utvecklingsansvarig aktör (RUA) ser vi att det är naturligt att länets aktörer har uppdraget att prioritera användningen av de tillväxtmedel som ERUF och ESF utgör. Regionala strukturfondspartnerskap är ett bra sätt för att skapa delaktighet och förståelse för det regionala tillväxtarbetet.

Nu granskas de regionala strukturfondspartnerskapen av Riksrevisionen. Syftet är att granska om systemet med regionala strukturfondspartnerskap ger goda förutsättningar för ett effektivt genomförande av strukturfondsprogrammen. Granskningsrapporten är preliminärt satt att publiceras i månadsskiftet mars/april 2020. Bland de preliminära granskningsfrågorna återfinns formuleringar såsom: Har partnerskapens arbete med att ta fram utlysningar gett förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? Och:
Har partnerskapens arbete med att prioritera mellan projekt gett förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? Vi följer det fortsatta granskningsarbetet med stort intresse.