Samtal kring hållbar utveckling i praktiken

Den 14 oktober samlades 18 handläggare och strateger, för att utveckla sin förmåga att bedöma ansökningar om regional finansiering utifrån hållbarhetsperspektiv och Agenda 2030. En förmiddag med många bra diskussioner och en inspirerande början till en användbar konkret handbok.

Förmiddagen bestod av en introduktion av FNs Agenda 2030 och diskussionsövningar kring de 17 globala målen. En bred diskussion där grupperna fick samtala kring en handfull slumpmässigt utvalda mål och konkretisera dem i den regionala verkligheten i Jämtland Härjedalen.

– Det är nyttigt att diskutera brett, reflektera och kompetensutveckla sig genom strategiska diskussioner om regional utveckling och de medel vi förfogar över, säger Juliana Gardahl Wettersten, enhetschef på finansiering och stöd på Region Jämtland Härjedalen.

Strateger och handläggare samlas kring de 17 globala målen för att på så vis få en djupare kunskap i vad de nationella riktlinjerna ställer för krav på företags- och projektstöd framöver. Ett arbete som får både strateger och handläggare att se på de statliga medlen med samma glasögon.

– Idag var det mycket övergripande diskussioner, men nästa träff ska vi bli mer konkreta och inrikta oss på handfasta styrmedel i vår verksamhet. Vi måste kunna bedöma ansökningar utifrån hur satsningar bidrar till hållbar utveckling och de målsättningar som finns inom Agenda 2030, säger Julia Gardahl Wettersten.

Under den avslutande diskussionen och redovisningen av gruppdiskussionerna lyfts frågor om exempelvis klimatförändringar, minskad ojämlikhet, jämställdhet, hållbar energi för alla och ingen hunger. Ibland uppenbart fjärran mål som inte känns särskilt lokala, men som efter lite funderande kunde appliceras på livet och företagandet i Jämtland Härjedalen - som förstås också är en del av världen.

– Vi har krav på att hållbarhetsanpassa hela vårt arbetssätt och ”våra” medel - vi behöver hjälp med bedömningar och prioriteringar. Det är statliga pengar och ska göra så stor nytta som möjligt. Det är självklart att vi också måste ställa krav på de som får dem, säger Berit Fält, handläggare på finansiering och stöd.

Men det handlar inte bara om att ställa krav. Agenda 2030 är komplext och övergripande och att företagare och organisationer som söker företagsstöd och projektstöd ska kunna sätta sig in i de riktlinjer som ritas upp är högt ställda mål.

– De större företagen är ofta duktiga på hållbar utveckling och det kommer många nya och innovativa företag som är i framkant på hållbarhet. Där kanske vi ligger kompetensmässigt efter ibland, därför är det bra att vi få kompetensutveckling på det här sättet, säger Berit Fält.

– Vi måste också hjälpa dem som söker stöd, inte bara sätta krav. Vi måste var tydliga med vad vi gör, varför och hur ska vi ska hitta lösningar tillsammans. Vi måste bli tydligare internt och mer transparenta externt, säger Johanna Stenström, projektstödshandläggare.

Med den här workshopen och kommande träffar i november ska handläggare och strateger få nya verktyg för bedömningar och prioriteringar. Allt för att dagliga beslut ska var i linje med ekonomiska, sociala och miljömässiga mål enligt Agenda 2030 och de nya nationella riktlinjer som utgår från den.

Det är bokstavligen brinnande aktuella frågor på många håll och det kan vara utmanande att göra bedömningarna. Därför ska hållbarhetsverkstäderna, som anordnas tillsammans med hållbarhetskonsulter på företaget Trossa, i slutänden också bli en konkret handbok och guide.

Hållbarhetsverkstäderna är en del av projektet Vägar till hållbar utveckling som medfinansieras av Tillväxtverket.

Text & Foto: Håkan Wide, Trampolin PR