Mer samarbete öppnar upp för EU-pengar

Vad kan Europeiska investeringsbanken göra för Jämtland Härjedalen? Det är frågan som representanter för region, kommuner och näringsliv samlats kring tillsammans med bankens svenske chef i dagarna.

Lika mycket som det handlar om att ta reda på vad både offentliga och privata aktörer kan dra för nytta av banken handlar det om att Europeiska investeringsbanken, EIB, ska lära sig mer om en del av Europa som fram till legat lite i skugga för den.

– Vi har ganska bra koll på behoven i Malmö, Göteborg och Stockholm – men vi ska inte bara finansiera halva Sverige. Vi behöver lära oss mer om behoven här, säger Alexander Schenk, chef för EIB:s Sverigekontor, när han deltar i ett seminarium i hörsalen på Östersunds sjukhus på tisdagen.

Europeiska investeringsbanken är EU:s medlemsstaters bank och den enda bank som ägs av medlemsstaterna och representerar deras intressen.

– Vi vill främja EU:s inre marknad och allt som gör EU starkt. Vi använder inte skattepengar och har inget vinstsyfte, därför kan vi ge billiga lån, förklarar Alexander Schenk.

Rättvisa villkor för stad och landsbygd

Banken och dess systerorganisation Europeiska investeringsfonden har en mängd olika finansiella verktyg som kompletterar de finansieringsformer som finns på den öppna marknaden.

EIB kan till exempel bidra med finansiering eller rådgivning vid olika investeringsprojekt, både inom offentlig verksamhet och privat näringsliv. Den prioriterar små och medelstora företag och investeringar som görs inom områdena infrastruktur, miljö eller forskning och innovation. Ett av de främsta målen är att investeringsprojekt som bidrar till utveckling av de mindre utvecklade regionerna av Europa – och dit räknas de norra delarna av Sverige.

I landsbygdsregioner är villkoren ofta sämre för både privata och offentliga aktörer när lånemöjligheter och lånevillkor ska förhandlas, det är helt enkelt svårare att få traditionella banklån eller annan finansiering. Den ojämlikheten är något som EIB jobbar för att utjämna. Alla regioner och företag ska ha jämförbara villkor.

– Vi verkar under speciella förhållanden i skogsbygden och på landsbygden, säger Ann-Marie Johansson (S), regionstyrelsens ordförande, och fortsätter:

– Det är svårare att få finansiering av investerare än i andra delar av landet. Det leder till färre arbetstillfällen, lägre skattekraft och en ökad skillnad mellan stad och landsbygd. Här kan EIB vara en möjlighet.

Låna till nytt sjukhus

EIB kan erbjuda lån och att gå in som finansiärer även i projekt där riskerna skulle vara för stora enligt till exempel traditionella banker. Det kan ske till exempel genom att de finansierar upp till 50 procent av investeringen, även om det enligt deras egna beräkningar skulle vara riskabelt, eller att ge något som liknar ett ”topplån” där EIB tar den första ekonomiska smällen om det skulle bli problem.

För Region Jämtland Härjedalens del skulle det kunna blir aktuellt att ta ett lån av EIB för att delvis finansiera ett nytt sjukhus i Östersund – ett projekt som beräknas kosta runt 3 miljarder kronor.

På tisdagen träffade Ingela Jönsson, tf regiondirektör, Anders Byström, biträdande regiondirektör samt fastighetschefen Jan-Åke Lindroth och hans kollega Stefan Östlund den svenske bankchefen Alexander Schenk för att titta närmare på vilka hur EIB skulle kunna blir en del i regionens investeringsplan.

Mer samarbete mellan offentligt och privat

Efter tisdagens seminarium väcktes även förhoppningar på att olika samarbeten mellan region, kommuner och privat näringsliv ska kunna öppna upp fler möjligheter till stöd från Europeiska investeringsbanken.

För trots att den finns till för att utjämna villkoren för alla regioner och företag i Europa så krävs det att investeringarna som banken stödjer är av större storlek.

– Vi vill gärna att enstaka projekt i offentlig sektor ligger runt minst 400-500 miljoner kronor, även om det inte är ristat i sten. Men om vi ska kunna låna ut till alla kommuner i hela Europa så måste vi ligga på den storleken, säger Alexander Schenk och berättar också:

– Vi är dessutom helt efterfrågestyrda så den som skriker högst får mest uppmärksamhet. Och Sverige skriker inte högst om man säger så.

"Vi måste skrika högt"

Ett förslag från svenske EIB-chefen är att både offentliga och privata verksamheter går ihop med sina investeringsplaner för att även mindre projekt, som de flesta är i en region som Jämtland och Härjedalen, ska kunna komma upp i de summor som EIB helst ser för att man ska kunna dra nytta av den.

Efter tisdagens seminarium var många av representanterna från kommuner och region beredda att börja samarbeta mer.

Regionstyrelsens ordförande Ann-Marie Johansson (S) sammanfattar:

­– Vi måste börja tänka stort, samverka och skrika högt.

Text & Foto: Sara Rönnberg