Skillnaderna i hälsa ökar bland länets invånare 

Personer med kort utbildning upplever generellt sämre hälsa än personer med lång utbildning. Det är en större andel män som upplever sin hälsa som god jämfört med kvinnor och det är fler unga än äldre som är stressade. Det är några av resultaten i folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, som presenteras idag. En positiv utveckling är att daglig rökning fortsätter att minska i länet.

Över tid har folkhälsan utvecklats positivt i Sverige, vilket visas bland annat genom medellivslängd och förbättrad självskattad hälsa. Samtidigt syns ökade skillnader mellan olika grupper i samhället exempelvis utifrån ekonomiska förhållanden.

– I Sverige har vi ett nationellt mål om god och jämlik hälsa för alla och att minska hälsoklyftorna inom en generation. Det är därför problematiskt att vi nu ser att klyftorna ökar. All ohälsa är utöver individens lidande också kostsam för samhället, säger Hanna Viklund, folkhälsosamordnare, Region Jämtland Härjedalen.

Fler unga kvinnor upplever otrygghet utomhus

Fem av tio kvinnor mellan 16–29 år uppger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Motsvarade för de unga männen är en av tio. Otryggheten har ökat sedan mätningen 2010.

Även vad gäller kränkande bemötande finns det skillnader. En större andel kvinnor än män har blivit utsatta för kränkande bemötande, 24 procent jämfört med 14 procent.

Fler upplever nedsatt psykiskt välbefinnande och stress

I Jämtland Härjedalen är det 16 procent av befolkningen mellan 16–84 år som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande och det är en större andel kvinnor än män. Det är även fler kvinnor än män som känner sig stressade, och andelen ökar särskilt bland yngre.

Den dagliga rökningen fortsätter minska

Idag är sex procent av länets invånare dagligrökare, vilket kan jämföras med elva procent 2006. Nästan en halvering med andra ord. Även nationellt minskar rökandet.

- Den tydliga minskningen är ett resultat av många års aktivt arbete på nationell nivå och politiska beslut för att minska rökning, till exempel införandet av tobaksskatt, åldersgränser och rökförbud på restauranger. Det bedrivs arbete även på regional- och kommunal nivå med olika förebyggande metoder, opinionsbildning och det finns tobaksavvänjare på länets hälsocentraler. Lika aktivt bedrivs inte arbetet när det gäller andra levnadsvanor så som goda matvanor och fysisk aktivitet och där är heller inte utvecklingen lika positiv, säger Susanne Högberg, folkhälsochef, Region Jämtland Härjedalen.

Utbildning och ekonomi påverkar våra levnadsvanor

94 procent av jämtarna och härjedalingarna når upp till den nationella målsättningen om ett rökfritt Sverige. När det gäller goda matvanor är det tvärtom bara sex procent som når upp till Livsmedelsverkets rekommendationer att äta 500 gram frukt och grönt per dag. Både när det gäller goda matvanor, fysisk aktivitet samt dagligt tobaksbruk spelar socioekonomi stor roll. Det är en större andel personer med längre utbildning som har goda matvanor, är fysiskt aktiva och som brukar tobak dagligen i mindre utsträckning. Riskkonsumtionen av alkohol har ökat oavsett ekonomiska förhållanden och ökningen sedan 2010 har skett bland personer mellan 45–84 år.

Folkhälsoenkätens resultat på länsnivå finns tillgänglig på www.regionjh.se/folkhalsa Länk till annan webbplats.. Resultaten ska användas som underlag för analyser och beslut i syfte att förbättra medborgarnas hälsa.

- Vi har nu ett fortsatt viktigt arbete framför oss med att arbeta vidare med resultat även på kommunnivå, som under våren kommer att presenteras vid kommunernas fullmäktigemöten, avslutar Susanne Högberg.

För mer information: Hanna Viklund, folkhälsosamordnare, Region Jämtland Härjedalen, Telefon: 063-142489

Om undersökningen Hälsa på lika villkor: Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en undersökning om befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syfte är att få en bild av hur befolkningen mår och kunna följa förändringar i hälsa över tid som ska ligga till grund som kunskaps- och beslutsunderlag. Våren 2018 besvarade 4595 personer i Jämtland Härjedalen enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 46 procent.

Text: Hanna Viklund