Han utreder hur Region Jämtland Härjedalens strategi för att identifiera och efterleva samers rättigheter ska se ut

– Jag ser verkligen fram emot att ta mig an detta med hull och hår! Ambitionen är att, tillsammans med övriga medarbetare i Region Jämtland Härjedalen, producera ett resultat till gagn för samtliga de som lever och verkar i Jämtland Härjedalen, vilket också kan tjäna som en ledstjärna för andra regioner och Sverige i övrigt.

Mattias Åhrén har samiskt ursprung, med rötter i Frostviken i norra Jämtland. Efter mycket flyttande, både som barn och vuxen, bor han nu också där. Bland stoppen dessförinnan kan nämnas juristexamina från universiteten i Stockholm och Chicago, och arbete på advokatkontor och tingsrätt i förstnämnda stad. Sedan knappa tjugo år tillbaka har arbetet fokuserat på områdena internationell rätt, människorätter, urfolksrättigheter och samiska rättigheter, praktiskt såväl som akademiskt, huvudsakligen med Tromsö i Nordnorge som bas.

– Praktiskt har jag deltagit i otaliga internationella processer, främst på uppdrag av Samerådet, men också som expert för olika FN och andra internationella organ och även ibland för den svenska regeringen. Här kan kanske särskilt nämnas att jag hade en central roll i förhandlingarna som ledde fram till antagandet av FN:s Deklaration om Urfolkens Rättigheter i 2007, och även var med och tog fram det slutdokument FN:s s k Världskonferens om Urfolkens Rättigheter antog 2014.

Sistnämnda process och dokument syftar just till att implementera de rättigheter som reflekteras i Urfolksdeklarationen. Akademiskt var Mattias Åhrén baserad vid UiT- Norges arktiske universitet från 2006 till dess att han flyttade hem till Jämtland ifjol. Där doktorerade han år 2010 och blev professor år 2016, med fokus på internationell rätt, mänskliga rättigheter, urfolksrätt och samerätt. Han har även, och fortsätter att, undervisa vid lärosäten i Norden, Europa i övrigt och Nordamerika.

Vad innebär utredningsjobbet lite mer i klartext?

– Det är ett offensivt och på många sätt unikt utredningsuppdrag. Det finns egentligen inga upptrampade stigar och inga egentliga tidigare liknande arbeten att dra lärdom av för att beskriva vad som ligger i eller utforma detta uppdrag. Vidare är det just ett utredningsuppdrag. Jag menar att det är väldigt viktigt att se och behandla uppdraget som just ett sådant. Det innebär att jag vill gå in i detta med öppna ögon och utan förutbestämda uppfattningar. Själva utredningen ska i största möjliga utsträckning styra hur denna utvecklas och de slutsatser som dras och presenteras. Samtidigt är det klart att utredningsarbetet har vissa parametrar som utgångspunkt. Vissa är satta av rena fakta och andra av min erfarenhet, förklarar Mattias Åhrén.

Inte bara en fråga för samer

I botten ligger att Urfolksdeklarationen ger uttryck för ett normverk och en standard som Sverige, och därmed också Region Jämtland Härjedalen, har att förhålla sig till, och som omvänt samerna men också den övriga befolkningen i Jämtland och Härjedalen har berättigade förväntningar på efterlevs och förverkligas. Det är viktigt att ibland påminna sig om att samiska och urfolks rättigheter inte bara är en fråga för samer. För att bara dra en parallell är det givetvis inte bara den kvinnliga befolkningen i Jämtland Härjedalen som är angelägna att kvinnors rättigheter efterlevs i Regionen.

Mot denna bakgrund ser han att hans uppdrag har två huvudsakliga beståndsdelar.

En central del av detta är att presentera och beskriva innebörden av Urfolksdeklarationen på ett sätt som rent allmänt bistår befolkningen i Jämtland Härjedalen samt beslutsfattarna och befattningshavarna i Regionen i att förverkliga de rättigheter som där kommer till uttryck.

En andra kärna är att matcha Urfolksdeklarationens konkreta rättigheter med Region Jämtland Härjedalens konkreta verksamheter och regelverk, för att identifiera eventuella gap och i så fall föreslå vad som konkret kan göras för att fylla i dessa.

– Igen, detta är som jag ser uppdraget så här i dess linda. Alldeles säkert kommer detta att ta i dagsläget okända stigar under vägs, och ska tillåtas att göra så, slår Mattias Åhrén fast och fortsätter;

– Oavsett är jag, baserat på erfarenhet, förvissad om att detta är ett uppdrag som kommer att gynna alla som lever och verkar i Jämtland Härjedalen. På ett sätt är nog en inte oväsentlig del av uppdraget att ”avmystifiera” urfolksrätten, och illustrera hur genomförande av rättigheter i vart fall på lite sikt undviker i motsättning till underblåser konflikter, något alla tjänar på.

Detta är en stor nyhet i samiska mått mätt. Varför?

– Svaret på en sådan fråga skulle jag vilja inleda med att säga att det inte borde vara det. Vad projektet i grund och botten handlar om är att tydliggöra och förverkliga rättigheter. Det är något vi dagligdags ägnar oss åt i Region Jämtland Härjedalen och Sverige i övrigt. Att Regionen tar fram en strategi för att identifiera och efterleva samers rättigheter är i grund och botten inte en större nyhet än att denna har, exempelvis, en plan för icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättningar. Nyhetsvärdet är nog till stor del ett resultat av att samiska rättigheter av någon anledning tenderar att sammankopplas med drama. Som påpekats är nog en aspekt av uppdraget att avmystifiera dessa rättigheter – inte minst inom den samiska folkgruppen själv, slår Mattias Åhrén fast.

Genuint banbrytande och stigfinnande

Samtidigt konstaterar Mattias Åhrén att vi inte är där idag, vilket reaktionerna hittills vittnar om. Det nyss sagda förändrar på intet sätt att vad Region Jämtland Härjedalen nu gör är anmärkningsvärt och mycket betydelsefullt. Det officiella Sverige har länge tenderat och tenderar att köra strutstaktiken i förhållande till ”samefrågan”, menar Mattias Åhrén.

– Att Region Jämtland Härjedalen nu gör helt om och tar sig an dessa rättigheter huvudet före, och dessutom inte steg för steg utan genom en helt genomgripande strategi är genuint banbrytande och stigfinnande. Det är och förtjänar att uppmärksammas som en stor nyhet, och inte bara, kanske inte ens främst, i samiska sammanhang. En ytterligare dimension med detta projekt som gör det än mer inspirerande är att om Region Jämtland Härjedalen kan ro detta i land, finns alla förutsättningar för att det blir stilbildande, säger Mattias Åhrén.

Lika tillgång för alla i regionen

Ambitionen är att ett förverkligande av de rättigheter som kommer till uttryck i Urfolksdeklarationen ska medföra att alla som lever och verkar i Jämtland Härjedalen ska ha lika tillgång till och ha samma glädje av de tjänster regionen tillhandahåller och den övriga verksamhet denna bedriver, och att de också ska förstå och känna att det är på det viset. En ytterligare ambition är att detta i nästa led ska bidra till fortsatt och ytterligare utveckling av regionen. Det gäller inte minst de verksamheter som innefattar land- och naturresursutnyttjande.

– Jag är lite insatt i politiska parametrar och dylikt. Implementeringstakten kommer ju också att påverkas av vilka förslag som presenteras, varav vissa kanske också kommer att involvera samarbete med andra aktörer. Sen handlar det även om att ta till sig ett litet annat sätt att närma sig saker och ting, som sagt inte minst för samerna själva. Så det finns en hel del osäkerhetsfaktorer här. Men spontant tror jag att mycket av det som presenteras ska kunna förverkligas utan större tidsutdräkt, berättar Mattias Åhrén.

En rejäl skopa beröm

– Avslutningsvis vill jag bara tillägga att jag tycker att Region Jämtland Härjedalen förtjänar en rejäl skopa beröm för initiativet att sjösätta det här projektet. Det är, även om det som sagt kan diskuteras om det borde vara så, banbrytande och stigfinnande, rundar Mattias Åhrén av.

Intervju: Lena Manneby Foto: Anna Kråik Åström