Fokus på snabbare minskning av hyrpersonal

Årets första tertialrapport visar en förbättrad prognos för helåret men en fortsatt mycket bekymmersam ekonomi. För att snabbare minska andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården tillsätter nu Region Jämtland Härjedalen en särskild förändringsledning med fokus på god och nära vård och minskad kostnadsutveckling.

Majoritetspartierna (S och M) i regionstyrelsen har sedan fullmäktiges ansvarsprövning i april gjort ett omfattande arbete för att förbättra måluppfyllelsen, framförallt de ekonomiska målen. Att öka takten för att bli oberoende av bemanningsföretagen är en av åtgärderna.
- Arbetet med att minska andelen bemanningspersonal har redan gett effekt, bland annat inom primärvården som har minskat kostnader med 5,1 miljoner till och med april. Men vi måste öka takten ytterligare för att totalt minska såväl inhyrda läkare som sjuksköterskor, säger Ann-Marie Johansson (S), regionstyrelsens ordförande.
- Då tror vi att en förändringsledning med mandat och fokus på god och nära vård och med sikte på en snabbare minskning av bemanningspersonal kan göra skillnad.

För att minska andelen hyrpersonal handlar det bland annat om att sätta tydliga produktionskrav på den stafettpersonal som trots allt måste finnas för att verksamheten ska fungera, ha tydliga pristak för hyrpersonal, uppmuntra internstafetter (där läkare på sjukhuset arbetar på hälsocentralerna) och att titta över bemanningen inom primärvården - på hälsocentralernas filialer bör stafettläkare minimeras. Men det handlar även om att öka antalet ST-läkare rejält och se till att de stannar i Region Jämtland Härjedalen. Ett stopp för stafettdistriktssjuksköterskor inom primärvården är redan beslutat och genomförs från och med 1 juni.

Delårsrapporten efter april visar att prognosen för helåret hamnar på ett underskott på 170 miljoner kronor. Jämfört med tidigare prognoser är det en förbättring på 20 miljoner kronor. Bruttokostnaderna fortsätter att öka, men inte i lika hög takt som de första månaderna - jämfört med mars är bruttokostnaderna i princip oförändrade. Intäkterna har ökat, huvudsakligen genom ökade statliga bidrag för läkemedel. Sjukfrånvaron har förbättrats betydligt och även telefontillgängligheten inom primärvården har förbättrats. Kostnader för riks- och regionvård fortsätter att minska.

Efter april är underskottet 32 miljoner kronor att jämföra med förra årets underskott på 23 miljoner. Personalkostnaderna ökar, såväl för fast anställd personal som för bemanningspersonal. Nettokostnadsökningen, justerad för engångsintäkter, är 4,6 % att jämföra med 3,4 % förra månaden.
- Vi fortsätter att arbeta med våra långsiktiga kostnadsminskningar men vi måste även genomföra en rad andra snabba åtgärder för att vända det ekonomiska läget, säger regionrådet Christer Siwertsson (M).

I det ingår som nämnts att titta extra noga på bemanningsökningen men det handlar också om att bli snabbare med att införa digitalisering och annan ny teknik som underlättar både för tillgänglighet till vården och på sikt minskar kostnader.
- Digitaliseringen är även en viktig del i att bli effektivare och tillgängligare och på så sätt minska användningen av bemanningsföretag och åstadkomma en god och nära vård, säger Christer Siwertsson.

Text : Gun Råberg Kjellerstrand