Närbild på två personer som ler in i kameranFörstora bilden

Jessica Zupanc och Tina Trender

UM når ut via film och podd

Under pandemin hade ungdomsmottagningen, UM, inte möjlighet att nå ut till unga i länet på samma sätt som tidigare med det utåtriktade och förebyggande arbetet. Klassbesök och andra studiebesök blev inställda. Rapporter visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga, och behovet av att nå ut med information om vilken hjälp och vilket stöd som finns är av yttersta vikt.

När utbildningsinsatser inom Regionens projekt psykisk hälsa och suicidprevention inte kunde genomföras på grund av pandemipåverkan, fördes dialog med ungdomsmottagningarna om att hitta nya sätt att genomföra aktiviteter riktade till unga, med fokus på psykisk ohälsa. En kartläggning av vad som gjorts på andra ungdomsmottagningar runt om i landet, visade att film och podcast varit intressant för att nå ut när fysiska träffar inte var möjliga.

- Tanken med både filmerna och podcast är att på nya sätt nå unga i regionen och tala om psykisk hälsa/ohälsa på ett inkluderande sätt. Kortfilmer som är lättsmälta, och längre poddavsnitt på 20 min för den som önskar lite mer blev resultatet, berättar Catharina Gutzkow Lundström, verksamhetschef för ungdomsmottagningarna I Jämtland Härjedalen.

Navet i verksamheten är mottagningsarbete och utåtriktat arbete

Målet för ungdomsmottagningarna, UM, är att främja fysisk och psykisk hälsa med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska utgå från en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn samt rättighetsperspektiv där unga har rätt till information, kunskap, stöd och behandling. Ungdomsmottagningarna i Region Jämtland Härjedalen är anslagsfinansierad primärvård och huvudmottagningen ligger på gågatan i Östersund. Dessutom finns två filialer i Strömsund och Sveg, som båda är öppna en dag i veckan.

- Vi är 16 personer som bemannar alla mottagningarna och vi riktar oss till unga i åldern 13–22 år. Unga i åldersgruppen kan söka sig till alla mottagningar oavsett var de är bosatta i länet/Sverige. Verksamheten är HBTQI-certifierad sedan många år och nu även Funkisdiplomerad, säger Catharina Gutzkow Lundström.

Navet i verksamheten är mottagningsarbete och utåtriktat arbete. Här arbetar undersköterska, barnmorskor, kuratorer, läkare, enhetschef, verksamhetschef samt psykolog.

Kortfilmer med tema social oro, panikångest/stress, ensamhet och våld i nära relationer

- Inledningsvis gjorde vi filmer själva med hjälp av en mobilkamera men senare fick vi möjlighet att ta proffshjälp. Den första filmen vi spelade in var en allmän ”reklamfilm” där vi ville förmedla till ungdomar var vi finns och lite övergripande vad man kan få hjälp med. Vi använde oss av oss själva och ungdomar som statister och blev jättenöjda med filmen, berättar Tina Trender, hälso- och sjukvårdskurator och Jessica Zupanc legitimerad barnmorska.

Sedan fick personalen även möjlighet att göra kortfilmer utifrån några vanliga besöksorsaker. Syftet var att få ungdomar att känna sig mindre ensamma och att minska tröskeln för att söka hjälp. Man valde ut fyra viktiga problem: social oro, panikångest/stress, ensamhet och våld i nära relationer.

- Vi hittade skådespelare från två olika teatergrupper och från en gymnasieskolas teaterlinje. Ungdomarna har varit fantastiskt duktiga och bidragit till att filmerna blivit riktigt bra. Ungdomarna har även tyckt till och hjälpt oss att förbättra trovärdigheten vad gäller till exempel dialogen, fortsätter Tina Trender och Jessica Zupanc.

Annorlunda kreativt och roligt

Både Jessica och Tina, som arbetat med kortfilmerna, tycker om att skriva och Jessica har dessutom erfarenhet av att jobba med tv, både som manusförfattare och regissör. Manusen kom oftast till genom att dom först diskuterade vad man ville förmedla innan scenerna skrevs ner. Jessica tog regissörsrollen på inspelningsdagarna och Tina var assistent och statist.

- Det var annorlunda jobbdagar att syssla med filmarbetet, men väldigt kreativt och roligt! Slår de två fast och fortsätter;

- Vi har haft intensiva inspelningsdagar. Vanligtvis är det fullt av folk på en inspelningsplats som alla fyller en funktion. Vi har fått göra allt från att fixa mat, hämta skådisar, skriva och regissera till att agera scenografer själva. Det har såklart varit roligt, men också tidskrävande och utmanande ibland.

Skapa stor igenkänning hos många unga

Eftersom ungdomsmottagningen inte kunnat erbjuda regelrätt betalning till de unga skådespelarna, och haft begränsat med tid för casting, så har det inte alltid varit lätt att hitta rätt person till rätt roll. Här hade man önskat mer och större representation och mångfald i sina berättelser.

- Därmed inte sagt att vi inte är supernöjda med de befintliga, unga skådisarnas insatser! Det var en positiv lärdom att det går att göra så kvalitativt bra film med små medel. Vi är nöjda med resultatet och tror att det kan skapa stor igenkänning hos många unga så som syftet var, konstaterar Tina Trender och Jessica Zupanc.

Förhoppningen är att ungdomsmottagningarna kommer att kunna använda filmerna på många olika sätt och under lång tid framöver. Bland annat har man tänkt visa dem när man träffar klasser. Här skriver man även ihop diskussionsunderlag till respektive kortfilm. Förhoppningen som personalen har är att de som ser filmerna ska känna att de inte är ensamma, och att det är en bra idé att prata med någon om sådant som är jobbigt.

Två personer ler mot varandra i en ljudstudioFörstora bilden

Stina Åström och Cecilia Nordengren

UM-podden

Det är Cecilia Nordengren legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och Stina Åström legitimerad barnmorska som tillsammans har arbetat med UM-podden. De två har spelat in 15 avsnitt och har valt ämnen utifrån det som de unga som besöker Ungdomsmottagningarna Jämtland Härjedalen önskar prata om. Det handlar om HBTQI, stress, oro och ångest, abort, när sex krånglar, mens, minoritetsstress och sömn.

- Våra förhoppningar är att unga kan lyssna på ett avsnitt som intresserar dem, därigenom få vetskap om att vi finns och att de kan få hjälp och stöd hos oss. Vi riktar oss i podden alltså till vår målgrupp som är unga i åldern 13–22 år, men vuxna får såklart också lyssna om de vill. De kan ju också tipsa sina unga där hemma att lyssna! Säger Cecilia Nordengren och Stina Åström.

Utmanande roligt och lärorikt

- Vi har valt ämnen att prata om i podden utifrån det som vi pratar med unga om i vår dagliga verksamhet. Ämnen som vi är trygga med och som vi kan mycket om. Däremot har det varit en utmaning för oss som kliniker att podda, och att prata om ämnena i poddformat som ska vara lättlyssnat, lättförståeligt och intressant att lyssna på. Eftersom åldersspannet i vår målgrupp är såpass stort så har det varit en utmaning att hitta rätt nivå i det vi pratar om, så att avsnitten ska tilltala hela målgruppen. Det har dock varit ett lärorikt och roligt projekt, säger de två.

Hoppas nå fler via podden

Ungdomsmottagningen hoppas att podden ska bidra till att man når fler unga i sin målgrupp. Att man via podden ska få vetskap om hur man kan få kontakt med dem, och vad man kan få hjälp med.

- Dessutom vet vi att de ämnen vi tar upp i podden kan vara teman som många unga har svårt att hitta någon annan att prata med om; i vården, skolan eller med andra vuxna omkring sig, förklarar Cecilia Nordengren och Stina Åström.

Ungdomsmottagningen har med hjälp av medel från projektet Antistigma kunnat anlita företaget Poddverandan för att få hjälp med att spela in podden. Det blev ett nytt avsnitt varannan vecka. UM-podden finns där poddar finns och på Ungdomsmottagningen Jämtland Härjedalens hemsida. Podden har marknadsförts genom utskick till samtliga grund- och gymnasieskolor i länet och via Ungdomsmottagningarna Jämtland Härjedalens sociala medier.

Text: Lena Manneby Foto: Jessica Zupanc och Per Danielsson

2 av 2 gillar detta