Mia kodar diagnoser för kvalité i vården

Mia Jonsson, medicinsk sekreterare på mag-tarm-njuravdelningen på Östersunds sjukhus är en av totalt 54 som pluggat primär sjukdomsklassifikation och tentat av utbildningen med gott betyg. Hennes kodning genererar i förlängningen både pengar och vårdkvalité till Region Jämtland Härjedalen.

- Jag tycker att det här är litet spännande, som ett slags pussel där jag får läsa igenom läkarens anteckningar och läsa in mig på vårdtillfället ifråga, för att komma fram till eventuella bidiagnoser och varför den här patienten sökte vård där och då. Patienten kanske redan har en huvuddiagnos, men det behöver inte vara därför hen söker sjukvårdens hjälp, utan det kan till exempel uppstått någon komplikation. Allt sådant behöver jag ta reda på för att genomföra en korrekt kodning, förklarar Mia Jonsson och fortsätter;

- Läkarna ställer diagnosen och vi sekreterare kodar och registrerar. Nu när allt detta är relativt nytt för mig tar naturligtvis kodningen längre tid, men meningen är ju att vi ska bli bättre på detta allt eftersom.

Ett brett spektrum

Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD är en metod att via indelning i diagnoskoder kunna gruppera sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården. Det handlar om ett brett spektrum av olika sjukdomar, symptom, onormala fynd, besvär och även om sociala förhållanden. Kodningen blir sedan en hjälp vid statistik och analyser av olika slag. Ett analysarbete som behövs för att kunna ta rätt strategiska beslut i vården i länet och landet. Det är även utifrån diagnossättningen som man fakturerar våra utomlänspatienters hemsjukhus. Likaså är det viktigt att de medicinska sekreterarna går igenom de fakturor som kommer från andra län gällande länsbor som vårdats på annan plats i landet. Allt för att hitta eventuella felkodningar som då även felaktigt adderats på fakturan. Alla diagnoser ger olika poäng som i sin tur står för en viss summa pengar när det är dags att fakturera. Ett sätt att klassificera vårdinsatser i sjukvården helt enkelt. Om då allt som blivit gjort vid ett vårdtillfälle kodas korrekt kan det innebära stora pengar för vårdgivaren.

Diagnosrelaterade grupper

Poängsystemet kallas med ett samlingsnamn för Diagnosrelaterade grupper, DRG, och är ett patientklassificeringssystem för att dela in patienter i medicinskt- och resurshomogena grupper och används för verksamhetsbeskrivning i sjukvården. I Sverige används NordDRG, som utvecklats av de nordiska länderna gemensamt. Det här är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. De medicinska sekreterarnas ”bibel” i sammanhanget, är den så kallade ICD-10-boken som innehåller 22 sjukdomskapitel med 34 000 sjukdomskoder, som på olika sätt är ihopsamlade till cirka 1800 DRG-grupper.

Kräver fokus och koncentration

De 54 medicinska sekreterarna fick undervisning av lärare från Östergötlands läns landsting, men även flera dagars hemstudier ingick i utbildningen. Alltsammans mynnade ut i en regelrätt salstenta som alltså Mia Jonsson fixade galant.

- Det här är en utveckling av mitt jobb. Vi bistår ju läkarna först och främst. Genom den här kursen har jag lärt mig ett annat sätt att tänka i frågan. Jag tycker att det är intressant och roligt även om det tar tid och kräver ett stort fokus och mått av koncentration från min sida. Det är kul men inte alltid så enkelt! Konstaterar Mia Jonsson.

Syftet med utbildningen är att sekreterarna ska koda rätt huvuddiagnos och fånga upp bidiagnoser och eventuella åtgärdskoder.

Support i huset

Om Mia Jonsson och hennes kollegor skulle köra fast eller behöva konsultera en expert på kodning så vänder dom sig till Birgitta Dernmar. Hon har arbetat som kodningskoordinator sedan 2010. Hennes uppgift är bland annat just support i kodning för sekreterarna, och ibland även för läkarna. Hon har haft kodningsutbildning och genomgång med sekreterarna, och är ute i verksamheten och informerar om nyheter som kommer varje år. I framtiden kommer Birgitta Dernmar att hålla i en liknande utbildning i kodning som den sekreterarna gått nu under våren.

- I mina tankar om framtiden önskar jag att läkarna bara säger vilken diagnos de kommit fram till att patienten vårdas för och även talar om vilka övriga sjukdomar patienten har, så att sekreterarna utifrån det kan koda rätt. Dessutom önskar jag att vi har kodare på varje klinik som sköter kodningen. I många andra regioner och sjukhus i landet jobbar man på det sättet, säger Birgitta Dernmar.

Många pusselbitar för en god vårdkvalité

Den internationella klassifikationen är inget nytt, utan har funnits i närmare 100 år, och sedan 1948 är det WHO Världshälsoorganisationen som ansvarar för underhåll och revidering av innehållet. Den svenska versionen togs i bruk 2011, och klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem är obligatorisk för att man ska kunna rapportera in data till Socialstyrelsens hälsodataregister. Det är också här som alla förslag till ändringar, nya koder och fördjupningskoder samlas in och godkänns. Allt för att kodsystemet ska bli enhetligt och gemensamt för hela vår svenska sjukvård. Och det är inget litet antal pusselbitar som Mia Jonsson och hennes kollegor har att jobba med. Som ett exempel kan nämnas att det i dagsläget finns cirka 2800 fördjupningskoder i drift.

- Det är litet som ett detektivarbete ibland. Det är superspännande, och jag känner att jag blir mer delaktig på något vis, rundar mag-tarm-njuravdelningens egen Miss Marple av.

ICD är en förkortning av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems.

Text & Foto: Lena Manneby