Olle Sjöström doktorerar om tjocktarmscancer

– Forskningen ger en extra dimension till läkarjobbet!

Olle Sjöström är kolorektalkirurg, opererar tjock- och ändtarmar och forskar om cancer i samma delar av kroppen. Det här är den fjärde vanligaste formen av cancer i Sverige, och den cancerform som orsakar näst flest dödsfall. I juni är det dags att doktorera i ämnet.

Varför läkare?

Olle Sjöström gjorde lumpen som sjukvårdare, och det var då som yrkesbeslutet togs. Under AT-perioden i Lycksele var det en arbetskamrat som föreslog att han skulle prova på någon opererande specialitet – och så blev det, men att det blev just kirurgi är nog mest en slump. Kolorektalkirurg alltså, vilket betyder att han opererar tjocktarmar. En rolig kirurgi, där själva hantverket är kul säger han själv och försöker förklara närmare;

– Om man opererar och allt går rätt så är det faktiskt vacker kirurgi! Då jobbar jag med de skikt som kroppen är ihopsatt av en gång i själva fosterstadiet kan man säga.

Han ger en fantastiskt pedagogisk liknelse som i alla fall fick undertecknad att på pricken fatta grejen.

– Om du tänker dig att du har en fläskfilé där du ska ta bort de där tunna hinnorna som omger själva filén, och så hamnar du precis rätt med kniven och lyckas få bort enbart hinnorna och inte en gnutta av köttet. Den känslan kan du översätta till mitt jobb. När du hamnar i rätt skikt. Med dagens utveckling av titthålskirurgi och robotkirurgi jobbar vi i dessa skikt som naturen skapat åt oss kirurger. Då blir det precist och det blöder ingenting.

Varför forska?

– Jag är nog litet nyfiken. Plus att forskningen ger en extra dimension till läkarjobbet, att kunna mer om vetenskaplig metodik.

Olle Sjöström började år 2012 en tre terminer lång distanskurs i Umeå kring grundläggande forskningsmetodik för läkare i norra sjukvårdsregionen. År 2013 skrev han in sig som doktorand. Han är något av en udda fågel så till vida att han är kirurg, men inskriven som doktorand på onkologen.

– Jag ville forska om kolorektal cancer, och då slumpade det sig så att jag träffade på den som senare blev min handledare när hon var här i Östersund på besök och vi började prata om detta över en fika i cafeterian. På den vägen är det.

Han har haft sin forskargrupp i Umeå, vilket gjort att han ibland saknat den gemenskapen och forskarmiljön. Däremot har han hittat en alternativ miljö bland sina kollegor på kirurgen, eftersom det är många av dem som likt Olle Sjöström själva forskar. De träffas och diskuterar sin forskning, även om dom forskar om helt olika saker. För Olle Sjöström kändes det självklart att disputera på hemmaplan, eftersom han har sin vardag här i Östersund.

Risk Norr – en kunskapskälla att ösa ur

Han har utvecklat ett stort intresse för olika sorters register kopplade till vårdkvalitet. Det handlar om att förbättra sin egen verksamhet – det vi gör här ska vara lika bra som det som görs någon annanstans. Det man bland annat kan se i dessa kvalitetsregister är att generellt i den norra sjukvårdsregionen så är dödligheten i vissa sjukdomar högre. I ett försök att komma tillrätta med det startade man en databas - Risk Norr - i Umeå, där man genom att samköra en mängd olika register kring vård, inkomst, utbildningsgrad, levnadsvanor och övriga sjukdomar ville ta ett helhetsgrepp och ta reda på vad dessa skillnader beror på.

– Vi har skrapat på ytan, men den stora potentialen med databasen har vi ännu inte utnyttjat fullt ut, konstaterar Olle Sjöström.

Forskning i fyra etapper

Olle Sjöström och hans forskargrupp presenterar nu de första resultaten baserade på information från Risk Norr. Med det första delarbetet ville man kolla upp hela den norra sjukvårdsregionen med avseende på just kolorektal cancer. Det visade sig att det var lägre risk att få den sortens cancer om man lever i den norra sjukvårdsregionen, vilket i sig ter sig litet märkligt eftersom det är större risk att drabbas om man är litet äldre, har lägre utbildningsnivå osv.

– Det blev litet paradoxalt, och jag kan inte bevisa i studien vad detta beror på. Men man kan spekulera i om resultatet följer den värdsliga trenden att när länder blir rikare ökar tjocktarmscancern bland befolkningen. Då börjar man äta kött och dricka alkohol. Men om man lever mer traditionellt löper man en lägre risk att drabbas. Jag funderar på om den här trenden vad det gäller Norrland legat litet efter storstadsregionerna. Det kan jag inte bevisa, men jag kan fundera på det, säger Olle Sjöström och fortsätter;

– Det är intressant för mig som kirurg att ur ett större folkhälsoperspektiv fundera över hur vi på sikt ska kunna förbättra överlevnaden och resultaten för personer med kolorektal cancer. Där kanske lösningen faktiskt ligger utanför själva operationssalen.

Överlevnad

Nästa steg gällde överlevnaden, och då hittas ingen skillnad när man tittar på patienter med kolorektal cancer i norra Sverige kontra södra. Men om man tittar på alla dödsorsaker så går det sämre för dem med tjocktarmscancer i norra Sverige jämfört med dem i södra delen av landet.

– Beror det på dålig vårdkvalitet eller på en generellt sett sämre hälsa? Där är jag och skrapar på ytan, nosar runt litet. Nästa steg blir att få djupdyka i databasen, och använda den till att förbättra vår vård. Den biten fattas fortfarande, så jag kan inte använda min forskning för att påvisa att vi måste bli bättre på det här eller det här, konstaterar Olle Sjöström och fortsätter;

– Hur vi ska gå vidare vet jag inte idag, men att jag vill det är ett faktum! Databasen är mycket användbar när man glider över från ren forskning till kvalitetskontroll i den egna regionen. Från forskning till verksamhetsutveckling.

Ärftlighet och uppföljning

Olle Sjöströms forskning omfattar även två arbeten om ärftlig kolorektal cancer. Mellan 5–25 procent av alla fall kan härledas till ärftlighetsfaktorn. Så hur ska man förhindra den här sortens cancer hos familjer där det finns en konstaterad ärftlig risk? Joo, med ett uppföljningsprogram där man utför regelbundna koloskopikontroller - tarmundersökning med slang och kamera. Nu har Olle Sjöström utvärderat huruvida det hjälper, och det gör det!

Det avslutande forskningsarbetet involverar en hälsoekonomisk analys – är dessa kontroller ett kostnadseffektivt sätt att undvika uppkomst av cancer? Svaret är ja! Olle Sjöström berättar om otroligt följsamma patienter med en näst intill hundraprocentig närvaro. Och högmotiverade patienter ger en bra effekt.

– Hälsoekonomi och kostnadseffektivitet, det tycker jag är väldigt intressant, säger Olle Sjöström och slår fast;

– Medborgarnas uppdrag till politikerna borde vara att ta reda på hur vi får ut största möjliga nytta för våra skattepengar. En fråga som i princip lyser med sin frånvaro i den allmänna sjukvårdsdebatten. Då blir det ju också nästan hopplöst att göra de rätta valen för dem som ska fatta besluten och prioritera.

Länk till avhandlingen i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Onsdag 5 juni kl. 09:00 - 12:00

Olle Sjöström, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, försvarar sin avhandling Risk och överlevnad för kolorektal cancer i norra Sverige - sociodemografiska faktorer och övervakningsprogram vid ärftlig cancer.

Fakultetsopponent Johannes Blom, Karolinska institutet, Stockholm.

Huvudhandledare Beatrice Melin.

Lokal: Stora Hörsalen, Östersunds Sjukhus

Text & Foto: Lena Manneby