Nytt övervakningssystem för patienter
– Det här innebär en teknikhöjning för enheten. Och en höjning av patientsäkerheten! Ett litet lyft som man kanske inte tänkte på inledningsvis är att det är laddningsbara batterier till dessa nya enheter. Förut konsumerades stora mängder vanliga batterier. Så bra för vår miljö dessutom. Det konstaterar Madeleine Olofsson och Sara Magnusson båda enhetschefer på Neuro- och Strokeenheten på Östersunds sjukhus.
När hjärtenheten bland flera enheter på sjukhuset bytte övervakningssystem ansökte neuro-och strokeenheten om att få bli en del av detta system. Dels för att kunna övervaka fler parametrar på de patienter som ligger på övervakningsplats men även för att kunna se de patienter som är uppkopplade på telemetriövervakning.
Därför har man nu till enheten fått skärmar, dels en skärm där man kan se alla telemetriuppkopplade patienter och dels en monitor till övervakningsplats. Systemet infördes i mars i år.
– Det här är ett lyft för oss på avdelningen. Vi kan nu själva tidigt upptäcka eventuella förändringar hos våra patienter, och även identifiera om ett batteri börjar ta slut eller att en elektrod lossnat.
Ett lyft för avdelningen
Tidigare hade varje patient en så kallad telemetridosa, där personalen inte kunde se kurvorna eller vad dom visade. Numera finns en stor skärm inne på sjuksköterskeexpeditionen, där samtliga telemetriövervakade patienters kurvor syns. Exakt samma information får även hjärtenhetens personal, vilka även är de som ansvarar för tolkningen av kurvorna.
Med hjälp av monitor inne på övervakningsplats i det nya systemet kan personalen övervaka varje patients puls, syresättning, andningsfrekvensen men framför allt hjärtrytmen. På strokepatienter vill man övervaka så att man kan utesluta förmaksflimmer.
– Det här är ett lyft för oss på avdelningen. Vi kan nu själva tidigt upptäcka eventuella förändringar hos våra patienter, och även identifiera om ett batteri börjar ta slut eller att en elektrod lossnat. Varje patient är uppkopplade till systemet via en liten dosa som hänger runt deras hals. Dosan fungerar som en typ av sändare, förklarar Sara Magnusson.
Text: Lena Manneby Foto: Lena Manneby